Jag är aldrig nöjd.

Angående min nya header så lade mamma en kommentar i stil med "[...] spännande att se vad du ska sätta i den tomma hyllan". Kanske är ni fler som sett att en av mina hyllor är tom? Vi pratade om det sen mamma och jag och jag talade om att jo, den ska vara tom. Alltid.

Det är väl genomtänkt och inte så att jag helt plötsligt inte hade någon fantasi kvar att fylla hyllan med. Jag ska berätta hur jag tänker, och det här får väl bli en av dom där längre diskussionstexterna jag sagt att jag ska skriva men haft dåligt med tid till...

I headern så ser ni som känner mig saker som är typiska för mig. Väldigt typiska. Ni som eventuellt hänger här utan att känna mig ska få en hum om vem jag är genom att titta på den.

Bakgrunden, ja den är min fondtapet som jag fullkomligen älskar. Fetaosten och soltorkade tomaterna visar på mitt matintresse, likaså muffinsformarna. Nagellacken i knalliga färger och det röda läppstiftet är också typiskt för mig, gärna ihop med en basker i annan rolig färg. Radion, micken och pianotangenterna talar för sig själva. Även grisen och grepen med halm/hö/ensilage.

Cykelskon är viktig i sig, för den är ett redskap i den enda sport (jämte utförsåkning) jag älskar att utöva. Den nakna tomtegumman är en av morfars julprydnader och för med sig mycket symbolik. Dels humor, dels att man inte behöver vara snyggast och smalast utan lika gärna kan ha hull på benen och trivas ändå. I tavelramen finns en bild på mig och den som håller mitt hjärta. Bilden på mig själv med ett stort garv är mest typisk för mig. För trots allt är det något jag alltid får höra - att jag är glad och positiv.

Så kommer vi till den tomma hyllan. Vad saknas egentligen? Det finns jättemånga saker jag tycker om som jag skulle kunna stoppa in där. En skidpjäxa, en traktor, en klädtrave, en sko? Äh vad vet jag. Det viktiga är att den är just tom. Att vad som helst ska kunna stoppas in där. Eller att den alltid ska få förbli tom. Här i bloggen kommer den alltid att vara tom.

Jag längtar alltid efter något, ser alltid fram emot något, söker något. Något okänt. Jag är aldrig riktigt nöjd. Det tror jag inte någon människa är för vi vill alltid ha mer, mer och ännu mer. Även om vi inte erkänner det så finns det alltid något mer vi vill ha. Annars lever vi inte. Det behöver inte vara allvarligare än att det är en ny liten ynka utmaning vi vill ha. Det känns som att det är lite därför som livet ändå rullar på, för att vi "längtar". Skulle jag aldrig tänka att det fanns något mer än det som är, då skulle jag gå under.

Nog vet väl jag också att man ska leva i nuet och ditten och datten - javisst! Njut av det som är och ta vara på det för guds skull.  Jag tror att vi alltid har nya mål för oss själva även om vi inte vet om det. Därför ska min hylla alltid vara tom.

Har kanske du också en hylla som är tom?

Utveckling
is the word.

Kommentarer

Kommentera något vetja, så blir jag glad!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

Trackback