Bara några reflektioner
- I'm carrying a little bit of my home with me. Plötsligt känner jag en liten pust av bonnalukt i näsan. "Mmm" tänker jag och tror att jag just har umgåtts med ett får. Sen kommer jag på att det är min egenhändigt virkade sjal runt halsen som luktar som händerna gör när man klappat just ett får. Ull.
- Att svänga sina lurviga till Greased lightning var ju sjukt roligt! Igår repade vi den låten som ska vara med som shownummer som PR för musikalen på Multishowen på UKK den 1 februari kl. 19. Kom och kolla! En liten klatshig danskoreografi som inte var allt för svår gjorde det möjligt även för kylskåp som jag att uppskatta bravader i danssalen. Jag skrattade mig igenom övningen.
- Det är uppenbarligen något stort problem med min hjärna. Eller? VARFÖR I HELA FRIDEN kan jag prestera alla gånger förutom på terminsproven? Det är en gåta. Terminsproven är de värsta minutrarna på hela året. Lätt. Det är förknippat med ångest, ångest, sömnlöshet, kallsvettningar, tandagnissel, minnesförlust, borttappad musikalitet och åter ångest.
Det blev inte ens bättre när det var över för då skämdes jag som en hund och var skitarg, förbannad, ledsen och besviken. Det klassiska stycket gick så fruktansvärt dåligt att vilken människa som helst (musikalisk som omusikalisk) hade tittat konstigt på mig om de hade hört (och tänk er då hur jädra konstigt de supermänniskorna som satt där tittade på mig!!). Som tur var gick den fria låten bättre.
- Upp som en sol och ner som en pannkaka är ett bra uttryck för hur jag är. Av eller På är lite utav mitt signum. Supersprallig goes Superdepp som i ett trollslag, och vice versa.
- Den här veckans slutsats: Terminsprov bör döpas om till Terminstortyr.
Yeah, i morgon är det fredag, jag har sovmorgon och jag ska umgås med favorittjejer både fredag och lördag. Tjoho!
- Att svänga sina lurviga till Greased lightning var ju sjukt roligt! Igår repade vi den låten som ska vara med som shownummer som PR för musikalen på Multishowen på UKK den 1 februari kl. 19. Kom och kolla! En liten klatshig danskoreografi som inte var allt för svår gjorde det möjligt även för kylskåp som jag att uppskatta bravader i danssalen. Jag skrattade mig igenom övningen.
- Det är uppenbarligen något stort problem med min hjärna. Eller? VARFÖR I HELA FRIDEN kan jag prestera alla gånger förutom på terminsproven? Det är en gåta. Terminsproven är de värsta minutrarna på hela året. Lätt. Det är förknippat med ångest, ångest, sömnlöshet, kallsvettningar, tandagnissel, minnesförlust, borttappad musikalitet och åter ångest.
Det blev inte ens bättre när det var över för då skämdes jag som en hund och var skitarg, förbannad, ledsen och besviken. Det klassiska stycket gick så fruktansvärt dåligt att vilken människa som helst (musikalisk som omusikalisk) hade tittat konstigt på mig om de hade hört (och tänk er då hur jädra konstigt de supermänniskorna som satt där tittade på mig!!). Som tur var gick den fria låten bättre.
- Upp som en sol och ner som en pannkaka är ett bra uttryck för hur jag är. Av eller På är lite utav mitt signum. Supersprallig goes Superdepp som i ett trollslag, och vice versa.
- Den här veckans slutsats: Terminsprov bör döpas om till Terminstortyr.
Yeah, i morgon är det fredag, jag har sovmorgon och jag ska umgås med favorittjejer både fredag och lördag. Tjoho!
Kommentarer
Trackback
