Bonnbönan

Pite är fint må jag säga! Himla mysig småstad. Känns som en stad i by-form. Skitskumt men supermysigt. Allt är liksom smått och pittoreskt mitt bland alla rödlysen.

Vi "gjorde stan" idag och knallade omkring några timmar och tog oss en sockerkick i form av fika på ett café. Jag tog även mitt ansvar och drog med mig min kära pojke in på Hemtex för att pimpa till lägenheten lite. Hihi.

Flygresan hit sent igår kväll var nog den bekvämaste någonsin. Fånigt lite människor var det på flyget. Jag hade en hel stolsrad för mig själv och kunde bre ut mig hur mycket som helst. Mörkt, mycket utrymme, tysta medresenärer och gratis WiFi! Alltså WiFi i flygplan kändes hur malplacerat som helst. Bara fel. Men så lever vi ju på 2000-talet visserligen.

Dessa omständigheter gjorde att jag kunde utnyttja restiden maxtimalt och sova gott igenom den dryga timmen det tog att flyga upp. Haha!

Redan på Arlanda igår kväll kände jag vilken effekt de norra delarna av landet har på mig. De flesta resenärerna var sådana som skulle hem till Luleå, vilket betydde att norrländskan klinga på runtikring å he va liks trevli stämning. "Ja ids int". "jo, ja hed 'an däri". Det kändes liksom hemtrevligt. Norrland är förknippat med trygghet för mig.

Ja trivs som fint häruppe ja!