Bonnbönan

Oavsett hur småirriterad jag kan bli och hur mycket det kan krypa i kroppen på mig när jag läser puttinuttigt gull på nätet så når jag själv en bristningsgräns när jag bara måste få tala om för hela världen att den bästa pojkvännen som finns, ja, han är faktiskt min. Utan tvekan.

Och varför kan jag då i vissa fall bli irriterad när andra gör sådant? Jo för man kan väl tänka sig att par inte alltid måste skrika ut sin kärlek inför sin omgivning utan hålla bekräftandet inom förhållandet istället. Det är ändå där det är viktigast att visa den.

Men det kommer till sist ett stort fett MEN. För det är ju trots allt för jäkla härligt att bara få explodera ut sin kärlek och visa alla andra hur lyckligt lottad man är. Eller hur? Och det är för jäkla härligt att bara inte bry sig om vad omgivningen ska tycka om att man vräker ur sig det. Det är liksom sånt som händer när man är upp över öronen förälskad i en människa. Det är jag och det har jag varit i drygt 9 månader nu och kommer garanterat att vara länge till.

Jag har världens finaste människa vid min sida. <3