En för tio och fem för femton!

Nu är vi igång! Jag har just landat hos min kinesiska familj för kvällen och har nu en liten vilodags före maten. Kineserna är mycket för det där med att vila både före och efter maten och inte mig emot!

Förmiddagen bestod av att knyta kinesiska lyckoknutar, vilket var ett handarbete som liknade makramé litegrann. Kul att få pyssla lite! Vi var även med om en liten välkomstceremoni med tal av rektorer, utdelning av gåvor och sådant. Roligast med hela ceremonin var när den svensk-kinesiske tolken skulle tolka vår rektor till kinesiska men istället började tolka svenska till svenska, haha!

På eftermiddagen har vi shoppat, först på Budhong som inte alls var kul utan mest skitigt och hysteriskt. Dock var det fantastiskt att vi hittade ett krypin där de hade SJUKT mycket sjalar - och gissa vad de kostade! 10 yuan styck! (10 yuan = ca 11 kr) Sedan fortsatte vi på en lite mer turist-artad marknad vilket faktiskt var mycket roligare. Så himla söta saker! Där kom vi igång ordentligt med handlandet och litegrann med prutandet. Det är otroligt svårt att tänka valutan likvärdig med vår. Det är så himla lätt hänt att man tänker i Euro och tänker att sakerna är tio gånger så dyra. Det blir en glad överraskning när man upptäcker att så inte är fallet.

Om en stund väntar middag. Spännande att se vad för kulinarisk upplevelse som väntar. När jag såg kycklingfötterna på frukostbordet ville jag nämligen springa och gömma mig.

Zaijien!

 


Kommentarer
Postat av: Mormor

Hej älskade unge !

Smaklig måltid, Du vet väl att man ska ta seden dit man kommer, och hur svenskar ojar sig över att turister och invandrare här inte vill äta t.ex gris. Smaklig hund,larver,osv.osv. Kramar !

2012-03-21 @ 12:22:30
Postat av: Sanna

Håller med mormor. Ta seden dit man kommer. Det är bara att bita ihop. Fredrik åt minsann både gräshoppor, hund och fårpenis (hihi).

Kram till dig.

2012-03-21 @ 14:07:11

Kommentera något vetja, så blir jag glad!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

Trackback