Det ständiga bädd-kriget
(nästan) VARJE DAG när jag eller Fredrik ska bädda sängen uppstår ett smärre inbördeskrig i vår lägenhet.
FreMat vs Mozipozi kan vi kalla det.
För lag FreMat går det ut på att någon av oss ska lyckas bädda sängen snyggt på så kort tid som möjligt och att lakanen efteråt fortfarande ska vara hela, vi fortfarande glada, och helst att vi ska ha så få klo-märken på fötterna som möjligt.
För Mozarts del går det ut på att ligga och lura under sängkappan för att så fort vi närmar oss med en hundradels millimeter hugga oss i tårna. När det är klart gör han ett tusenmeterslopp runt i sängen för att förhindra att täckena ska ligga slätt. Det går även ut lite på att kanske riva sönder ett lakan en gnutta också. "Bara ett pyyyyyytteliiiiitet hål??"
Och sådär håller det på. Mozart har övertaget ända tills vi lyckas bädda in honom under ett täcke. Då ger han sig, kryper ut och lägger sig på sängen och sover...
...om han inte har LITE EXTRA ENERGI OCH SER SIN FÖRLUST SOM ETT YPPERLIGT TILLFÄLLE ATT LEKA LABYRINT UNDER TÄCKENA I DEN NYBÄDDADE SÄNGEN!
Vad är grejen med katter och bäddning? Varför blir de helt crazy? Alladin är exakt likadan.
/En som vill vinna kriget, alternativt ge katten en dos morfin vid bäddningsdax.
Hål i lakan. Mozipozi hade lite övertag. Måsta fram med nål å tråd...
Hål i lakan. Mozipozi hade lite övertag. Måsta fram med nål å tråd...
Och ja, såhär ser han ut sen vår lille prins. Svårt att tro att han just varit ett monster? Svar JA för han är inget monster, bara typ världens busigaste lilla fisunge. Herregud, han har till och med sina bebisfasoner kvar. När han promt ska ligga raklång över magen på en och "snutta" en i armvecket när han ska sova är han inte så himla stöddig längre <3
Wallmans och Framnäs - typ lika
Imorgon kväll är det dags för... *trumvirvel*: Framnäs Salonger!
Det är i princip utsålt julbord i restaurangen på skolan och vi ska servera, underhålla och plocka disk. Lite som på Wallmans sådär. Traditionellt juligt, blandat med skojigt ploj-juligt (bland annat i form av den bästa gestaltningen av Staffansvisan som någonsin skådats). Dessutom ryktas det om att gänget på ca 100 pers som ska äta middag är ett partygäng så vi hoppas på en del klirr i klasskassan.
Morgondagen börjar 8.30 i aulan med "Adventsmorgonmys" så jag ska sova nu. Det blir en låååång dag men säkerligen väldigt rolig!
Förresten är det bara 22 dagar kvar till jullov nu! Uppsalalyktan som hänger fint i vardagsrumsfönstret nu till jul ger lite lagom jul-hemlängtan <3
Imorgon är det Anders-dagen!
Imorgon är det fredag (tacos-dag) plus att det lyckas vara den 30 november och det betyder att Anders har namnsdag. Att det är tacosdag och Anders-dag på samma dag har hänt förr och det var därför jag lade märke till det nämligen...
Jag var rätt...pysslig, fixig och dominant när jag var liten (eh, är?). Ganska ofta fick jag idéer om att vi skulle bjuda hem folk, bjussa bort oss till folk, eller allmänt fixa fest/kalas. Och då skulle det göras PÅ EN GÅNG, därmed basta!
Så kom det sig också en dag när jag kom på att Anders, min morbror, hade namnsdag. Jag var väl typ 8-9 år gammal och var hemma hos mormor och morfar då jag sprang över till morbror som bodde granne. Han hade namnsdag och det skulle ju firas! Herregud vad det skulle firas!
Det började med att jag ringde runt till hela släkten och bjöd in dem till kalas samma kväll hemma hos Anders. Sen bakade vi, ur hans gamla hemkunskapsbok, en sockerkaka som går till historien. Vi gjorde en sats smet, hällde i formen och tyckte "men det ser ju så liiiite ut" så vi gjorde en till sats och hällde i samma form. Den kakans tillkomst blev väl kanske inte vårt stoltaste moment i livet.
När kakan var klar skrev jag en lång inhandlingslista och vi fick fara till Tierp och handla tacosgrejer till hela släkten. Stackars Anders, ca 23 år, hade inte mycket att säga till om och älskade säkert sin systerdotter över allt annat i just när han fick gå omkring med mig på affärn och jag gick och prickade av listan (haha!). Sen var det bara att fara hem igen och hacka grönsaker för sen rumlade faktiskt nästan hela släkten (en inte så liten släkt heller) in på kalas. NAMNSDAGSKALAS!
Anders, i år kan jag inte fira dig med tacos och sockerkaka men grattis i förskott på namnsdagen och tack/förlåt för att du var tvungen att gå med på mina knas-idéer, haha! Du har faktiskt "givit igen" (i sällskap av Roger), men det får bli en annan historia ;)
Min finis-morbror!
The eagle has landed
Jag har äntligen hamnat i soffan efter vad som känns som en lååång dag. Rolig men lång!
Vi har fått i oss sen middag som tog en evighet att laga men blev väldigt gott (kycklingklubbor i ugn med en sås gjord av sky, Philadelphia, soja, grädde & lite hönsbuljong).
Fredrik & jag är helt inne i serien House just nu, vi är helt fast och kollar åtminstone ett avsnitt på 40 min varje kväll innan vi somnar. Det är lite roligare att ha en gemensam serie att kolla på än när jag plöjde Desperate housewives själv i somras. Dock är det ju helt galet frustrerande om någon av oss är borta en hel kväll så pass sent att den andre hinner gå och lägga sig. Då blir det House-abstinens.
Nu ska vi kolla på när folk får elchocker, blir behandlade för fel sjukdomar och allmänt experimenterade med av en haltande och otrevlig doktor. Hej House!
Bästa lyssningsjulsången just nu:
Det är ju skillnad på favoriter att sjunga/framföra och på favoriter att lyssna på, även när det gäller jullåtar.
Just nu älskar jag "Have yorself a merry little christmas" med Ella Fitzgerald över allt annat. Kalasbra!
Snö, julmusik, lusseövning och salongförberedelser
Idag är det en sån där härlig julig dag. Skön sovmorgon till halv nio har dessutom gjort att jag är pigg idag vilket nästan är för bra för att vara sant!
Jag är på väg till skolan och det snöar! Hurra! Nu på förmiddagen blir det övning inför lucia och sedan ska vi ägna hela eftermiddagen/kvällen åt att förbereda Framnäs salonger (julbord med underhållning) som går av stapeln på fredag.
Hörs lite senare!
(Snön som flyger i luften fastnar självklart aldrig på bild...)
En sån där allmän statusuppdatering
Vad pysslar jag med idag då? Jo, sjunger lite, skriver funktionsanalys, provar ut lusselinne och ska snart ha Musikhistoria. En sån där vidrigt stillasittande långlektion som jag får spader på. Jag får nån form av svår koncentrationsdefekt när det gäller att sitta still på arslet och lyssna på en människa konstant i 90 min. Särskilt när det räcker att man förlorar koncentrationen 30 sekunder för att var HELT borta i sammanhanget.
Nu vill jag att lektionen ska gå fort som attan så jag kan åka hem sen. Jag har min enda hellediga kväll den här veckan just ikväll. Synd är att det typ är den enda kvällen som Fredrik då istället är upptagen men så kan det bli ibland. Jag får tvätta och stryka lusselinnet och sen göra nåt annat nyttigt (som att vila förkylningssvullna slemhinnan i halsen...).
Tjoflöjt!
Det börjar ordna upp sig!
Tillbakablick: För ett år sedan
Vad roligt det är med en blogg, särskilt när jag varit duktig att skriva frekvent för då finns ju allt kvar att läsa i efterhand! Det är sjukt kul att titta tillbaka lite i arkiven ibland.
För ett år sedan den här tiden var det inte långt kvar till min Adventskonsert. Mitt stora projektarbete på gymnasiet. Stort var det faktiskt. Många av er som läser här var nog på konserten - den 4:e december förra året för att vara exakt.
Alltså vilket jobb det var kring allt det där. Kör, kammarorkester, beställningsverk, solosånger, dirigering, PR och allt vad ett sånt projekt innefattar. Det är som att det blir mer jobb ju fler människor som är inblandade och jag fattar egentligen inte hur jag kunde få ihop det när det var så många parter som skulle klaffa. Det var mitt jobb att dra ihop konserten. Det ingick i en tjänst. Samtidigt var det mitt skolarbete som skulle betygsättas. Det skulle rapporteras åt två håll och ingå i olika ramar från båda två hållen.
Den här tiden var med andra ord fylld av nervositet, stress, övning, administration men så hiiiiimla mycket glädje! Det var ju det där jag ville hålla på med! Och VILL hålla på med! Jag vill vara sleven i grytan - fixa och dona, ordna, dirigera, promota, allt!
Det var en fin tid. Jag sjöng med UAK, ledde mina körer, dansade bingsjöpolska på tisdagmorgnarna, skrev religionsuppsatser om Islam som lärarna hyllade, dirigerade orkester för första gången och repade dessutom Footloose mitt i alltihop. Plus att jag gjorde ett par rätt stora tidningsreportage i samband med Adventskonserten.
Jag kan sakna allt det där.
Såhär glad var jag när jag fått mitt beställningsverk för kör och orkester i handen! Vilken lycka!
Skyltsöndag och lite bakning på det
Vi lobbade ner till stan nån gång mitt på dan, det var ju skyltsöndag för bövelen! Det var verkligen tvärtjockt på Pites gågata som sägs vara "Sveriges första gågata". Inte illa det inte. Många butiker var söndagsöppna (allt det mesta är alltid tvärstängt på söndagar annars), caféerna var knökfulla och det var lite knallar med marknadsstånd efter gatan.
Tyvärr kan jag tycka att det var lite för mycket folk för att vara sådär supermysigt. Det gick liksom inte ens att ta sig fram på vissa ställen utan vi fick stå och vänta mitt i gatan för det var så trångt. Det blev ingen vidare marknadsshopping för oss utan vi gjorde av med de sista kronorna på en vit blus jag ska ha på "Framnäs Salonger" i helgen, en termosmugg på Åhléns till Fredrik och en limpistol på Clas Ohlsson till mina pyssligheter. Vi fick också lov att köpa ett par nya vinglas på Åhléns eftersom jag är KASS på att diska och IKEA-glasen gått i kras. Mina finglas från Orrefors jag fick i studentpresent tog vi inte med oss upp hit och det var nog rätt klokt...
Imorrn har jag fikat på TG (kören) så jag har bakat två exemplar av "Sonjas bärkaka", en med äpple+kanel och en med blåbär+hallon. Det efter att jag bakat en rätt misslyckad plåt med äppelmuffins. Baka ALDRIG muffins utan muffinsplåt ska härmed bli mitt motto. Jag trodde jag redan anammat det men uppenbarligen inte tydligt nog utan ett gäng halvt ivägflutna muffins trängs nu i en påse och de som blev rätt fina har fått äran att bo i en burk.
Nu ska jag grädda bröd och koka pasta till köttfärssåsen som puttrat nån timme.
Såhär såg det ut i morse vid frukost-/grötbordet. Världscupen i skidor. Det är vintertecken om NÅT! Mys!
Gårdagens pyssel
Hej och god morgon på er. Jag har haft en mindre skön natt med hosta och andra förkylningsobehagligheter så vid nio gav jag upp trots att jag inte somnade förrns mitt i natten och gick upp och satte en gryta gröt på spisen.
Igår pysslade jag på med lite allt möjligt smått. Några stora projekt blev det inte för det orkade jag helt enkelt inte. Men det är samtidigt inte min melodi att bara ligga still och snora en hel dag heller så till exempel var vi ut i skogen en sväng och fixade mossa. Jag tog med mig mina finkillar och traskade iväg!
Nu är adventsljusstaken kirrad till nästa helg - en ljusstake vi köpt på ICA (!) för 39 kr och pyntat med mossa, kottar, kanelstänger och fina siffror från Fullerö för 19 spänn. Billigt och bra (och fint, tycker jag :))
Häromnatten vaknade jag av ett kras.. Inte glaskras utan nåt annat. Tänkte att "nu är Mozart i farten" men orkade inte gå upp och kolla. Somnade om och gick upp morgonen efter för att upptäcka att min pepparkakskrans inte var en krans längre utan en hög på golvet. GAH!! Och jag ser hela scenariot framför mig.. Vid väggen under kransen stod nämligen min sylåda som väl är en tre decimeter hög åtminstone. Mozart har garanterat ställt sig på bakbenen på denne och precis nått kransen och "tassat" med den så den kajkat ihop.
Well well, igår gjorde jag en ny krans men med hjärtan istället! Den blev riktigt söt den med men den får hänga i fönstret, haha...
Det mesta adventsfixet har med andra ord gjorts nu i helgen eftersom både veckan och hela första adventshelgen kommer vara fullsmockade och utan tid för pyssel.
Nu ska vi äta gröt och sedan bär det av ner till stan - det är skyltsöndag med marknad! Det kan ingen förkylning i världen hindra mig ifrån!
T.G.I.F.F.
Hej feberfredag! Skolan var ganska plågsam idag även fast den inte var det. Det var roligt och intressant men inget är särskilt skönt och härligt när en promenad till bussen är likvärdigt med ett stenhårt träningspass. Efter lunch gav jag upp och tog med mig min förkylning och åkte hem.
Hemma tog jag mina kompisar, Äpplet, Mozart & Alvedon, med mig till sängen, kollade finalen av Hela Sverige bakar och sedan sov jag som en sten i nästan två timmar. Alvedonet hann verka under tiden jag sov så när jag vaknade var livet lite härligare igen och nu är jag inte så varm längre.
Nu är det dags för ugnsstekt lax och ris med sweet chilisås, sedan ska jag somna gott i soffan.
Trevlig helg!
<3
Silversked runt fingret
När jag kom hem på höstlov hann jag ungefär innanför dörren när mamma sa "ehh du kan få en för tidig julklapp...Du skulle iaf snart ha hittat påsen på hyllan eftersom jag inte hunnit gömma den....". Min mamma är så söt, haha, hon älskar verkligen att ge bort presenter och har precis lika svårt som jag att hålla mig fram till rätt dag. När man har köpt nåt fint vill man ju ge det på eeeeeen gåååååång!
Det som låg i påsen var i alla fall världens charmigaste ring från Gaffelkonst. Jag tokälskar deras smycken. De gör om gamla silverbestick till smycken och ställer alltid ut på Svenska slottsmässors stopp i Österby (som jag bittert missade i år) och det var där mamma hade hittat ringen jag fick! En gammal silversked som smitts om till en söt ring som sedan höstlovet sitter stadigt på mitt vänstra långfinger.
Här med lite mjöl på eftersom jag tog bilderna precis efter pepparkaksbaket i helgen.
Cockpit
Igår lyckades jag få Fredrik att titta på den svenska, relativt nya filmen Cockpit med mig. Han är inget fan av svenska komedier så ibland är det till att tjata för att få sällskap, eller för all del locka med nybakta kladdmuffins som igår...
Förkylda, feberfrossiga och hängiga kröp vi ner under ett täcke, moffade muffins, drack två kannor te och tittade, samtidigt som en ADHD-Mozart (som sovit HELA dagen..) klöste oss i fötterna.
SJUKT underbar film! Och aktuell som bara tusan med allt vad den behandlar! Det bästa är att den går att se på två sätt. Antingen bara slappt som en rolig knasfilm om en kille som leker tjej och blir hjälte (till att börja med iaf), med massa jobbiga hålla-kudden-framför-ansiktet-scener där man bara sitter där och undrar: "HUR SKA DET GÅÅÅÅ?!". Eller så kan man se det som en film man kan tänka sig att alla feminister gör high five åt för den är otroligt bra i det syftet också.
Titta själva får ni se! Mysig och rolig soffhäng-film som också kan ge lite eftertanke.
Hon, HEN & han
Hur ska pronomet "hen" användas? Varför finns det? Vem kom på det? Varför räcker det inte med "hon" och "han"?
En av de hundrasjuttioåtta gånger jag öppnade min Facebook-app på telefonen idag så fick jag se en status som uttryckte avsky mot "hen" som rentav blivit ett begrepp. Statusen uttryckte att det bör räcka med att vi får vara tjejer och killar, "som vi alltid har varit". Jag som är en användare av "hen" blev lite fundersam över det uttryckta och började genast reflektera över mitt eget användande.
Hen är ett ord som uppkommit för att fylla alla de språkliga och sociala hål som många upplever har funnits. Ett ord för de som inte vill tillhöra ett kön, ett ord som tar bort förväntningar som följer med könsnormer, ett ord att använda i könsneutrala texter etc etc.
Jag tycker hen är ett toppenbra ord. Dock vet jag inte om jag har vant mig vid att använda det som ett tredje kön, även om jag fullständigt accepterar de som vill använda det så. För mig är hen ett fantastiskt ord att använda när jag skriver eller pratar och inte vill att könsnormer ska forma uppfattningen om det jag skriver eller säger, exempelvis när jag skriver här i bloggen.
Tänk er att jag skriver om en händelse som hänt: någon har varit sjukt otrevlig emot mig, förnedrat mig fullständigt och jag berättar om det men vill ändå värna om personens integritet och inte hänga ut henom. Om jag skriver om den otrevliga personen som "hon" eller "han" så vinklar och uppfattar ni den händelsen åt det ena eller andra hållet. Omedvetet - på grund av de invanda normer som följer med könet och dess förväntningar. Det är ett faktum att ni gör det (och det gör såklart jag också när jag läser en text eller hör något berättas). Där gör "hen" nytta genom att låta personen i fråga vara neutral och framför allt låta min upplevelse vara min. Annars skulle den tyvärr bli styrd av att ni blir styrda pga könet på människan i fråga. Förstår ni vad jag är ute efter?
Hen är också ett bra ord rent språkligt för alla som någonsin skriver, allra helst för alla som sitter och skriver skoluppsatser, rapporter eller andra texter där exempel ingår. Hur många gånger har ni suttit och skrivit "blablabla hon/han blablablabla honom/henne blabla"? Använd hen istället. Texten flyter lättare och ni slipper hålla på och skriva onödigheter som ändå bara ser fula ut.
Vad tycker ni om hen?
Den första bilden som kommer upp när man googlar "hen".
En vanlig kväll vid läggdags
Datorn och katten på magen. Datorn dock helt oanvändbar då Mozart har en tendens att VRÄKA ut sig över det man håller på med. Helt respektlöst - bara för att han tror att han fortfarande är en kattunge och ska snutta i armvecket så fort han är trött eller mysig.
Fredrik ligger bredvid och spelar de sista banorna på Flow Free (spel till iPhone) som vi har nördat sönder senaste veckorna. Efter 740 banor klarade inser jag bittert att jag måste förlora mot Fredrik. Han är snart klar med alla 750... Nåväl, det har helt klart varit världens bästa tidsfördriv på bussen, sällskap till ensamma frukostar/luncher, osv. Till slut blir man lite sjuk av det där spelet och börjar tänka allt i banor. Så här kan det se ut på en av de första "nivåerna" (nu i slutet är det nämligen betydligt svårare med ett rutsystem på 14x14...). För er som inte testat spelet ska man alltså dra para ihop färgprickar genom att dra en bana mellan dem. Dessutom ska hela rutsystemet vara fullt när man "parat ihop" alla. Klurigt!
Host, krax och en massa kreativitet
Det har varit hostigt hos oss inatt. Fredrik den stackaren är fortfarande dyngförkyld och jag vaknade upp med halsont = mindre bra.
Jag är hur som helst på väg till skolan såhär en halvtimme innan solen har för avsikt att gå upp. Vi jobbar ju med Kjell Peder Johansson den här veckan och ska repa nu på förmiddagen. På eftermiddagen bär det av upp till Luleå med Kammarkören för någon form av sponsorajungning så då är det skarpt läge som gäller (om halsen är snäll, vill säga...)!
Mors!
Julens första önskelista
Jag är lite kluven i år till min önskelista i år och jo, jag tänker nog lite för mycket när jag skriver mina önskelistor istället för att bara raspa ner det jag mest av allt vill ha (och ja självklart skriver jag önskelistor fortfarande trots att jag är 19 år!).
Just nu resonerar jag såhär att jag tänker önska mig "egosaker". Inte stort, inte dyrt utan bara små söta må-bra-saker som jag och min mage kan lata oss med på jullovet. Det har varit mycket köksbunkar, skålar och slevar nu i flera år och JISSES vad jag har njutit av att få dessa saker till jul, födelsedag, student o dyl. Och det fina är att jag ju fortfarande njuter, varje dag, varje gång jag använder dem.
Kökssaker (som jag inte alls har ledsnat på utan bara prioriterat ned ett snäpp!) får i år stå tillbaka lite för böcker, fina nagellack och badskum om jag får önska (vilket jag får eftersom julen liksom är själva tillåtelsen till att radda upp vad man önskar sig, hehe).
- Fina nagellack
- Presentkort på klädställen som Monki, H&M o dyl.
- Presentkort på MQ för GUD vad jag skulle vilja ha råd att köpa mig ett par nya Levi's. Världens bästa jeans!
- Tyras bok "Från blogg till business" - hela hon är som en enda stor inspirations-kick!
- Bubbelbad från "I love...". Mums.
- Bakboken: Lomelinos tårtor
Gamla, men inte glömda bilder
Bild 1: Jag, med typ världens mest ärliga, äkta leende i mjölkgropen i Robertsfors. Där trivs jag.
Bild 2: Störtsköna småungar i skidbacken. Småungarna är för övrigt Abbe & Joel för ungefär hundra år sedan :)
Bild 3: Om den förra bilden togs för 100 år sedan så togs den här för 200 år sedan. I Stav satte vi i system att ha världens roligaste Halloweenfester. Shit vad vi lekte och stojade i ett totalomvandlat Halloween-hus.
Bild 4: Jag & finkusiner i bagarstugan med sötmormor i bakgrunden för 5 år sedan. Mys!
Bild 5: Den bredaste gran vi någonsin sett - i vårt bibliotek hemma i Stav. Åh!
Såhär började det
Det var här det hela började - kyrkomusicerandet och allt vad det drog igång. Nyårsafton 2007, Nyårsbön i Tierps Kyrka.
Jag fick vicka för Malin, min pianolärare som var kantor i församlingen då, 14 år gammal och skitnervös. Det enda jag minns är att jag var väldigt nöjd efteråt men missnöjd med att församlingssången och kompet blev så i osynk på psalmerna. Församlingen sjöng ju såååå saaaakta!!
Jobbet, som det ju var, innebar 2-3 psalmer och några solostycken på piano och genererade några hundralappar i gage. Nöjd var jag - och nöjda var nog de ockå med tanke på att jag blev kvar där. I 4,5 år faktiskt. Hela tiden, men på ett eller annat sätt. Som dop- och bröllopssångerska, vickande kantor och körledare.
Viktiga år.
Att piffa upp rester - del 45632981
Det här med att fräscha upp rester har blivit nån form av livsuppgift sen jag flyttade hemifrån. Minsta lilla pinal i kylen/frysen/skafferiet ska tas reda på. Ibland krävs det lite tankeverksamhet och ibland orkas det inte med utan resterna åker helt sonika in i micron precis som de är.
Fredagstacosen som jag alltid (utan undantag) gör alldeles för mycket av fick bli ugnsgratinerade tortillas idag fyllda med tacoköttfärs och en röra av creme fraiche, ost och salsa. Toppat med ost såklart.
Gotttttttt.
Från kaos till julmys
Den lilla headern har fått sig en uppdatering som ska få vara nu över jul!
Oldie:
Newie:
Och som ni ser har det bakats pepparkakor som pyntats idag. För jo, jag har minsann stått här och knådat och kavlar och sedan pillat med kristyr, fotat och slutligen klippt och kristrat i Photoshop. Alldeles perfekt söndagsarbete!
Gårdagens pyssel - Pepparkakekrans
När jag var hemma på höstlovet satt jag och drömde mig bort i Allt om mats stora julbok som mamma införskaffade förra året. Där satt jag i kökssoffan och bläddrade och fick torka bort lite dregel i mungipan titt som tätt för alltså VILKEN BOK! Perfekta julkokboken.
Det fanns också lite pysseltips i den så igår när jag var solokvist hela kvällen fick jag för mig att testa pepparkakskransen jag hade sett på en bild.
Och hur fint blev det inte då?!
Lätt som en plätt var det:
- Baka x antal pepparkaksstjärnor eller -hjärtan i valfri storlek.
- Rita ut en cirkel på ett papper att använda som "mall".
- Klistra ihop pepparkakorna med smält socker till en krans.
- Pudra över massor av florsocker.
- Häng upp i ett fint band.
- KLART!
Glitter på önskelistan
Jag är en periodare av rang när det gäller mina naglar. Det enda som aldrig ändras är att naglarna alltid är korta. Så korta som de kan bli. Aldrig någonsin att en liten nagel sträcker sig upp över fingertoppskanterna på mig inte! Både fräshare med matlagning och allt plus att det är lättare att spela piano med korta.
(Dessutom ser det så jädra groteskt ut med supergrälla färger på aslånga naglar (tycker jag) och jag ÄLSKAR att ha supergrälla färger på naglarna!)(ska sluta skriva parenteser nu)))
Jag hade en period med knallrött, kort hår och naglarna målade i regnbågens alla färger. Sen la jag av med det och tog bort allt skimrande. Bara klara färger utan glitter och krimskrams. Körde "jag är inte glittrig-typen".
Nu sitter jag här i soffan i min lusekoftewannabetröja och mina raggsockor och suktar efter svindyra jätteglittriga nagellack. Vad hände? Nu vill jag inget hellre än att det ska se ut som om självaste My Little Pony har sprungit förbi och lagt en slängspya på mina naglar. Det är ju lite så det ser ut, sådär flickpiffigt och glittergulligt, och sådär som man kan tänka sig att det skulle se ut om My Little Pony kräktes.
Samtliga nagellack finns på eleven.se ifall någon anser att jag är snäll nog för en julklapp eller två. :D
Återkomsten
Det är verkligen pinsamt länge sen jag brydde mig om att skriva här. Typ två veckor sedan. När jag var hemma på höstlov så avtog det liksom och sen kom jag aldrig igång.
MEN NU ÄR JAG HÄR!
Jag ska från och med nu bomba er med julförberedelser, mysbilder med fika och pyssel, julsånger, konserter osv osv osv. I år har nämligen mina jul-cravings gått överstyr men det är inte så svårt att förstå om man tänker efter. Jul är mysigt och bra. Vi har övat julsånger sen oktober vilket gör att julen känns rätt mycket närmare än den är. Skumtomteätning, pepparkaks- och lussebullsbak samt pysselpremiär är redan avklarat i det här hushållet. Att det är två hela veckor kvar till advent känns rätt så...onödigt(?!). Bli jul NUUU!
Så, I'm back. Nu kör vi jul här i bloggen! (hehe)
Musjakt är liksom en del av vardagen
Såhär i Halloweenläskiga tider man det passa bra med lite musjakthistorier genom åren:
Giljotinklyvning i Snatra
Mamma och jag var ensamma hemma i brygghuset i Snatra. Mamma var på gång att ta en plastpåse i lådan längst ner hörde hon hur det prasslade. Fick panik och körde en kraftig fotbollsspark för att drämma igen lådan. Lådan gick igen som den skulle och en liten mus som var för långsam i smitningsprocessen gick av på mitten. Den lilla sega överkroppen hängde och slängde över kanten. Modiga morbror fick komma till undsättning.
Mamma och jag var ensamma hemma i brygghuset i Snatra. Mamma var på gång att ta en plastpåse i lådan längst ner hörde hon hur det prasslade. Fick panik och körde en kraftig fotbollsspark för att drämma igen lådan. Lådan gick igen som den skulle och en liten mus som var för långsam i smitningsprocessen gick av på mitten. Den lilla sega överkroppen hängde och slängde över kanten. Modiga morbror fick komma till undsättning.
Abbe blev en instängd hjälte
Precis som ganska många andra gånger i vårt sekelskifteshus hade det kommit in en mus. En liten näbbig rackare som for omkring. Vår tok-slöa Alladinkatt tog den självklart inte utan använde snarare musen som tennisboll en stund, ledsnade och gick iväg. Abbe drog på sig gummistövlar inomhus och tog hockeyklubban i högsta hugg. När musen till slut sprang in i salen och Abbe efter så passade jag och mamma lämpligt nog på att stänga in Abbe och musen i salen. Då kunde de inte smita förrän musen var lite mindre levande. Perfekt!
Precis som ganska många andra gånger i vårt sekelskifteshus hade det kommit in en mus. En liten näbbig rackare som for omkring. Vår tok-slöa Alladinkatt tog den självklart inte utan använde snarare musen som tennisboll en stund, ledsnade och gick iväg. Abbe drog på sig gummistövlar inomhus och tog hockeyklubban i högsta hugg. När musen till slut sprang in i salen och Abbe efter så passade jag och mamma lämpligt nog på att stänga in Abbe och musen i salen. Då kunde de inte smita förrän musen var lite mindre levande. Perfekt!
Elskåpet
Förra fredagen när jag kom hem väntade en trevlig överraskning. Råttlukt i hallen. I elskåpet hängde en svans ner och dinglade. Vi tog bort höljet över elskåpet och fick en mindre trevlig överraskning. 3 döda möss i en hög. En torr, jättedöd. Två lite mindre döda med tanke på det levande, krypande innehållet i dem. Yummie. Kräkvarning big times.
Förra fredagen när jag kom hem väntade en trevlig överraskning. Råttlukt i hallen. I elskåpet hängde en svans ner och dinglade. Vi tog bort höljet över elskåpet och fick en mindre trevlig överraskning. 3 döda möss i en hög. En torr, jättedöd. Två lite mindre döda med tanke på det levande, krypande innehållet i dem. Yummie. Kräkvarning big times.
Bandyklubban är min bästa vän
I vintras skulle jag i vanlig ordning iväg tidigt på morgonen. Stressad kom jag ner i hallen och skulle springa till bussen, och vad ser jag på mattan om inte en förvirrad näbbmus. Jag högg första bästa bandyklubba, dängde till den och sen låg den där. Död på mattan. En död mus är en bra mus. Jag sprang till bussen, nöjd över insatsen och tänkte inte mer på det förrän ganska långt senare när jag kom på att: "rackarns, mamma låg ju och sov när jag åkte. Trevlig överraskning hon fick när hon kom ner...". Skickade ett sms. "Justja.. Musen på mattan i morse.. Det var jag som hade tagit den. Hann inte ta ut den, bråttom.. Sorry.". Fräsch tjej.
I vintras skulle jag i vanlig ordning iväg tidigt på morgonen. Stressad kom jag ner i hallen och skulle springa till bussen, och vad ser jag på mattan om inte en förvirrad näbbmus. Jag högg första bästa bandyklubba, dängde till den och sen låg den där. Död på mattan. En död mus är en bra mus. Jag sprang till bussen, nöjd över insatsen och tänkte inte mer på det förrän ganska långt senare när jag kom på att: "rackarns, mamma låg ju och sov när jag åkte. Trevlig överraskning hon fick när hon kom ner...". Skickade ett sms. "Justja.. Musen på mattan i morse.. Det var jag som hade tagit den. Hann inte ta ut den, bråttom.. Sorry.". Fräsch tjej.
Nattlopp
Jag vaknade, livrädd, av att det var världens liv ute i salen utanför mitt rum. Det var gatlopp. Lyckades yrvaken fatta att det var katt-mus-jakt det handlade om men inte vågade jag gå ut där inte. Då kunde ju musen springa in i MITT rum?! Så jag såg bara en lösning: Att ta mobilen och ringa upp till mamma där hon låg och sov. Mamma vaknade och jag väste: "Mayday, mayday, a mouse is in the house! HEEEEEEEEELP!!!". Kanske inte riktigt, men hon kom till undsättning till sist i alla fall...
Jag vaknade, livrädd, av att det var världens liv ute i salen utanför mitt rum. Det var gatlopp. Lyckades yrvaken fatta att det var katt-mus-jakt det handlade om men inte vågade jag gå ut där inte. Då kunde ju musen springa in i MITT rum?! Så jag såg bara en lösning: Att ta mobilen och ringa upp till mamma där hon låg och sov. Mamma vaknade och jag väste: "Mayday, mayday, a mouse is in the house! HEEEEEEEEELP!!!". Kanske inte riktigt, men hon kom till undsättning till sist i alla fall...
