Mozart-längtan

Att vara ifrån Mozart på det här viset är inte helt enkelt ska ni veta men jag vet att han har det toppen däruppe med Fredrik. De går på kattdejter och har sig, så det verkar inte gå någon nöd på dem som tur är!
 
Hur som helst så är jag saknig på morgnar och kvällar, allra helst, när Mozart är som allra gosigast men då har jag mammas lilla (stora) monster att katt-gulla med som substitut.
 
Konstigt det där hur det kan ändras. Förr var Alladin mest KF men nu när jag har en egen liten kattkärlek så är helt plötsligt Alladin mycket mysigare också... Hm.

Alltså kolla in de där tassarna. Stora som dasslock och mjuka som bomull!
 
 
 

Bästa stället för inspiration

Näst efter loppisar och gamla gömmor med hantverks- och inredningsböcker/-tidningar så har jag hittat bästa inspirationskällan.
 
PINTEREST!
 
En sida (eller app till telefonen) som man signar upp sig på och får tillgång till en helt enorm bildbank. Bilder i alla möjliga kategorier som medlemmarna själva lägger upp. De här bilderna kan man lägga in i egna "kollage" på sidan, liksom samla ihop i album för att ha som visionboards, inspiration, osv osv.
 
Det går verkligen att hitta allt möjligt och jag kan sitta hur länge som helst och drömma mig bort både bland hus-, inrednings- och helt fantastiska bröllopsbilder med idéer som jag aldrig någonsin skulle kunna komma på själv. Trädgård, hantverk, mat, bak, kläder... Ja...
 
Jag vill ha ett hus!
 

Source: google.es via Matilda on Pinterest

 
 

Source: tarnishedandtattered.blogspot.com via Matilda on Pinterest

Source: bohemiadesign.tumblr.com via Matilda on Pinterest

Source: offbeathome.com via Matilda on Pinterest

Source: kingdomofstyle.typepad.co.uk via Matilda on Pinterest

Source: bridalguide.com via Matilda on Pinterest

Source: debeecampos.blogspot.com via Matilda on Pinterest

Source: tarnishedandtattered.blogspot.com via Matilda on Pinterest


Hypnotisören och Jack Reacher

Äntligen har jag sett filmatiseringen av Hypnotisören! 
Hypnotisören är en av topp 5 böcker jag läst någonsin så därför var jag både skeptisk och nyfiken på att se filmen. Jag var livrädd för att de skulle ha förstört hela storyn på sådär kasst film-vis som de ofta gör när böcker ska bli film, men jag blev himla glatt överraskad faktiskt.
 
Storyn stämde såklart inte HELT överens med boken men de hade fått till spänningen och handlingen riktigt bra och de två timmar vi satt här i soffan och var spända kändes som högst en ynka timme. Mycket bra!
 
Jack Reacher är en annan film jag sett på sistone, den går ju på bio nu. Också riktigt bra tycker jag. Spännande, psykologisk och "steget före". Jag hatar förutsägbara thrillers och deckare, men det var den inte någonstans. Jag satt mest och var starstruck och ville vara lika häftig som Jack Reacher. Haha, jag = töntig.
 
Och som vanligt är det skitsvårt att skriva om filmer när man inte vet hur mycket ni vet om dem utan att spoila, så därför blir det såhär fattiga "recensioner".
 
Se filmerna helt enkelt!
 

Mus-diktaren kallad mamma

För en vecka sen höll jag på att skratta ihjäl mig av ett sms. Mamma har hela hösten bedyrat att de inte haft några möss inne i huset (förutom de i elskåpet då) utan att de lyckligt nog hållt sig under diskbänken den här vintern.
 
Sen hann hon väl inte mer än säga det så kände mössen att kusten var klar och poff så blev det musbesök. Mamma var inte sen att skriva en liten dikt om själva förloppet... Haha!
 
Nu när jag är hemma så förväntar jag mig musjakt - de brukar känna när jag och min hockeyklubba är på krigsstigen så då dyker de minsann upp. Vill ni ha fler mushistorier i januarikylan så kan ni ju alltid läsa HÄR.
 
 

En retreat på de norduppländska slätterna

Det pågår packning och lite sådant här hemma och jag håller fullkomligen på att pussa ihjäl mina fina pojkar här uppe. Jag tar flyget neråt södern efter lunch och ska spendera lite tid hemma i Uppland de närmast kommande 1-2 veckorna.
 
Jag är rätt slut. Trött och uttömd på energi, vilket kanske inte är så konstigt egentligen, så jag är sjukskriven några veckor och ska helt enkelt ta det lugnt.
 
Lite tid kommer jag att spendera där nere, och lite här uppe (annars kommer jag längta ihjäl mig efter Fredrik & Mozart!).
 
Bloggen kommer jag skriva i när jag får lust till det - när jag har något skojigt recept på gång eller kanske har virkat något fint. Det är sånt jag kommer att ägna mig åt.

Mina finkillar <3

Så mycket kärlek från en liten lurvtuss

Nästan varje dag tänker jag: "GÅR det att tycka om en liten varelse såhär mycket??" när jag tittar på lilla fis-Mozart. Han är ju bara en katt liksom. Ett djur med extremt stora gula ögon och extremt svart och mjuk päls.
 
...men så är han världens bästa sällskap när man är ensam. Han orsakar både många gapskratt varje dag (lika många suckar). Kommer lite sömning och spinner och ska ligga nära. Sover vid mina fötter varenda natt och så skänker han så extremt mycket kärlek.
 
Jag som alltid mobbat mamma för hennes fjanterier med Alladin. Nu är jag likadan, om inte värre. Alltså den där listan med saker (ni vet den där med egenskaper man inte vill ta efter från sina "föregångare" men ändå tar efter) bara fylls på. Puh.
 
Tursamt att vi båda, jag och Fredrik, är lika "fjantiga" med vår lilla tuss.


Den där Mozart alltså... <3
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mitt pyssel har fått rum

Det finns en kanonbra Facebooksida för området där vi bor: en köp-/sälj-/bortskänkes-sida. Den är verkligen toppen! Här om dagen fick vi en bokhylla för inga pengar alls, bara att gå och hämta. Ful och skranglig var den men efter en sväng med skruvdragaren och en färgburk från Rusta så var den helt plötsligt riktigt fin att ha i sovrummet.
 
Äntligen har pysselsaker som garner, pärlor osv, smink, nagellack o.dyl. fått platser i fina lådor (som vi redan hade, men till annat som fick bortprioriteras).
 
Fint vare här!
 
Ett ytterst funktionsdugligt budgetprojekt. ("grundfärg och spackel, vad är det?" Sån nivå. Det blev fina fisken ändå!). Perfekt att gå och småfixa med när det inte direkt finns ork.

Kvällens uppladdning inför konserten i SVT2

...blev en svingod middag.
 
Ugnsstekt lax och chili- och vitlöksstekta räkor. Till det en sallad med ruccola, mozzarella, avokado, frön, osv. "Såsen" blev en liten kesoröra med rödlök, avokado och tomat. Yummie!
 
Vi tänkte oss att vi unnar oss en finmiddag nu innan vi ska göra TV-debut och allt (HAHA vi kanske inte syns alls).
 
SLÅ PÅ SVT2 NU!
 
Nu börjar: "Benny Andersson och orgeln med 9000 pipor"
 
 
 

Inte nån vidare skillnad trots att det gått snart 16 år

Japp, det är ett handarbete jag har i händerna.
Japp, jag är 4 år gammal på bilden (1997).
Japp, jag sitter med benen i kors och ser allmänt salig ut.

Lillgammal? Japp. Det har inte gått över heller!



När jag gick i 6-års var jag skitsur över att jag inte fick använda vävstolen som stod i vårt klassrum. Den var för de stora barnen. "AHMEN farmor har ju lärt mig! Jag kan!". Till slut gav sig läraren för hon och farmor och mormor vävde i samma vävstuga.
 
När jag gick i 3:an var jag skitsur över att jag var tvungen att ta nåt fjantigt symaskinskörkort för att få använda symaskinerna i syslöjden. "Sy för hand tar ju så lång tid! Mormor och farmor har faktiskt lärt mig köra symaskin!".
 
"Fjant!" tyckte jag, "det är väl bara att köra igång?".

/En otålig bonnunge som tänker tillbaka och är glad över sina värdefulla och lärdomsrika barndomsår som gett erfarenheter och kunskaper som inget dagis i världen skulle kunna väga upp

Plus och minus med fett

Den här LCHF-grejen fungerar bättre än bra. Och inte så bra på annat vis. Låt mig punktera:
 
+ Bra för humöret! Jag håller blodsockret på en sjukt jämn nivå. Visste inte att det kunde kännas såhär. No more Matilda Häxan Surtant vid blodsockerfall!
+ Jag blir inte hungrig efter två timmar som förr.
+ Jag klarar att hålla koncentrationen ungefär hundra gånger bättre på de teoretiska ämnena nu. Idag klarade jag av att hålla mig så pass att jag lyssnade ända fram till de sista 10 minutrarna (!!!!!!) på en 90-minuterslektion. Förr klarade jag ungefär de 15 första.
 
- På magfronten intet nytt. Magen säger varken bu eller bä. Den gör bara ont. Fast kanske lite mindre nu? Det lär inte bero på nåt gluten i alla fall.
- Helt plötsligt är det sötsaker i varenda hörn och gissa om mina kokböcker och min pastamaskin stirrar på mig. Men det går bättre och bättre dag för dag.
- ...
 
...sen finns det inget mer negativt. Det här är bra för oss! Vi mår bättre, tänker bättre och tjockar inte i oss i onödan. Ändå äter vi faktiskt allt vi vill (förutom kolisar då). Frökex med brie, kött med goda såser och massor av grönsaker, massor av ägg osv osv osv.
 
*Operation Må Bra* går åt rätt håll, utan hets, utan brådska, utan konstiga experiment.

19 år med tantsyndrom, hemgjord buljong i frysen och en bränd handled

Ibland blir jag riktigt imponerad över mig själv alltså. Hur jag lyckas med allt. Idag till exempel, när jag skulle laga middag. Jag hade en picnicbog på 1,6 kg som skulle i en gryta för att brynas innan den skulle puttra i ugnen. Under tiden jag stod och smorde in steken med salt och peppar hade jag olja och smör i grytan som stod och hettade till. Jojomen. I med steken, brynt på ena sidan, ska vända på steken (haha) och slinter med tången.
 
"SCHKWÄÄÄÄÄÄTTT"  sa det och så hade jag upphettad olja över hela handleden. Här talar vi smärta på riktigt. Jag har en ganska hög smärtgräns vad gäller såna här saker (ni anar inte hur många gånger jag bränt mig på saker), men här fick jag riktigt kämpa mig själv för att inte skrika efter mamma typ. Men - med en kylklamp lindad i en kökshandduk fasttejpad med gaffatejp runt handleden så kunde matlagningen fortskrida. Sen har Aloe Vera räddat mig. Shit vad hon är bra den där Vera. Lindrar och kyler och allt.
 
Middagen blev för övrigt awesome. Stek gjord på picnicbog, ratatouille, en rejäl sallad och en klick aioli. Billig, lättlagad, nyttig och sjukt god mat.
 
En feting-ond handled och dess photoboothade innehavare.
 
 

En bildbomb från Madonnakonserten i somras

Igår satt jag och drömde mig tillbaka till den 4/7 2012. Mitt livs andra Madonnakonsert på Ullevi. Inte trodde jag när jag var 9-10 år och lyssnade på Madonna på CD att jag innan jag fyllt nitton skulle ha hunnit se henne live i Sverige TVÅ gånger!
 
Helt sjukt var det i alla fall. Längst fram (eller nej, innanför scenen!, med scen på alla sidor runtom oss), utan någon vidare trängsel och en high five med drottningen själv. En show utan dess like var det som vi fick uppleva så nära som det bara går.

Bilderna nedan ligger lite huller om buller: soundcheck (ja, vi var 40-50 pers som fick höra det...) och konsert om varandra. Det är även blandade bilder från min, Fredriks och mammas mobiler. Det bästa från allas liksom. Nu ser jag fram emot konsert-DVDn som släpps i vår - då ska jag sitta rent heligt och återuppleva kvällen.
 
Om det går.
 


Hur en katt visar att han tycker synd om sig själv

Mozart har en fåtölj.
 
Eller VI har en fåtölj som vi gärna sitter i för den är väldigt skön och så, men saken är att vi får inte. Mozart blir vansinnig. Han har fullständigt tagit över den.
 
När han någon gång är utom synhåll kan någon av oss försöka att obemärkt sätta oss där en stund men vips säger det och så är han där inom 10 sekunder och sätter sig nedanför fåtöljen med tillhörande kränkt uppsyn.
 
Så blev det idag. Jag hade satt mig i fåtöljen i godan ro med min dator i knäet och mönstret följde precis som ovan. Men jag gav mig inte utan satt kvar. Då gick han och lade sig på det mest obekväma ställe han kunde hitta och låg där i ungefär 2,5 timme utan att röra sig. Demonstrativt låg han där och trängdes med sladdar och kablar i ett hörn och när han vaknade såg han allmänt ledsen ut. Nu har han fläkt ut sig likt den diva han är och har åter tagit över fåtöljen.
 
Mozart vi fattar piken, okej?
 

Frökex - mums?

Jag har precis satt in två plåtar med kex i ugnen. Ungefär det jag orkar göra idag. Lite schackmatt. Det går åt rätt håll i alla fall så kanske kan det ha att göra med kostomläggningen? Det återstår att se! Suget är fortfarande helt sjukt men vi förväntar oss att det värsta är borta om en tre-fyra dagar. Just nu tycker jag att jag ser bullar, pastarätter, glass och annat överflöd av kolhydrater och gluten precis ÖVERALLT.
 
Men humöret har vi uppe idag, det är bra! Kanske för att vi beställt hem en ny dammsugare för julklappspengar till ändamålet (tack!), några nya kuddfodral till soffan och Fredrik har dessutom flyttat om nätverksroutern och ordnat med kablar och donat så det blivit fint.
 
Kexen då, ja det återstår att se vad det blir av dem men det ser rätt så lovande ut!
 
- 250 g solrosfrön/pumpafrön (som jag rostade i stekpannan och sen körde liiiite med stavmixern så de blev väldigt grovt mixade)
- 100 g linfrö/sesamfrö/phsylliumfrö
- 2 msk fiberhusk
- salt
- 0,5 l vatten
- flingsalt
 
Alla frön blandade jag ihop med fiberhusk och salt till en jämn fröblandning och sedan hällde jag på vattnet. Smeten fick stå och dra i 8-9 min tills den var deg-liknande. Jag tryckte ut den tunt fördelad på två plåtar och skar till lagom stora bitar. Sedan åkte plåtarna in i ugnen på 150 grader och där ska kexen stå i 1,5 timme för att torka till sig.

Receptet hittade jag HÄR.
 
Blir nog inte fel med en skiva brie på!
 

Kammarkören i SVT tillsammans med Benny, Orsa & Gunnar

Om på pricken en vecka kan ni avnjuta invigningskonserten vi gjorde i höstas tillsammans med Benny Andersson, Orsa spelmän & Gunnar Idenstam - på inget mindre änSVT2! Tjoho!
 
Programmet heter: Veckans föreställning: Benny Andersson och orgeln med 9000 pipor
 
Sänds: Lördagen den 19:e januari kl. 20.00 på SVT2.
 
Se det! Alla körens sånger kommer såklart inte att vara med men vi är med på två sånger varav den ena är "huvudnumret" (sången som Benny skrev särskilt för de medverkande till just det här tillfället) som är En skrift i snön. Ni hörde kanske själva kör-delen på Luciamorgon i SVT eller på Nyårssändningen från Skansen? Nu kommer ni att få höra den i sin helhet, med spelmän, piano och orgel också!
 
Detta FÅR ni bara inte missa!
 
En bild ni säkert sett förr, från vårt första rep med Benny.

Hemgjord pizza på nytt vis

Det finns faktiskt himla många goda grejer man kan laga till utan kolisar men det krävs lite undersökning av recept och alternativa ingredienser känner jag.
 
Min mage mår en smula bättre idag men är fortfarande inte hundra, men jag måste ju liksom äta ändå så idag blev det pizza till middag med en lite annorlunda botten som dock blev HELT klart godkänd. Mummmms.
 
Botten:
 
4 ägg
0.75 dl vispgrädde (fett ska det va'!)
2 msk fiberhusk
100 g riven ost
en nypa salt
 
Ägg, grädde, fiberhusk och salt vispas ihop och därefter rörs osten i. Det får stå och dra i 5 min och sedan skjutsas smeten in i ugnen på en plåt i 175°, 15 min. När botten tagits ut ur ugnen: höj ugnsvärmen till 250 och garnera pizzan under tiden som ugnen blir varmare. Jag slängde på tomatsås (smaksatt med vitlök, basilika, salt o peppar), riven hushållsost, mozzarella, skivad tomat, strimlad skinka och strimlad korv. När garneringen är klar ska pizzan gratineras i ugnen tills den ser klar ut.
 
Tadaaa!
 
Vi åt den med en klick aioli gjord på hemgjord majonnäs som jag vispade till igår. Aiolin serverades ur en Björn Larsson-skål precis som den bör i Robertsfors-anda. Jag längtar dit riktigt ordentligt nu.
 
 
 

Tjurskalle med LÅG sockernivå

Jag är jäkligt tjurig just nu.

Håller på att göra mig av med mitt stackars sockerberoende genom att ta bort kolhydrater en tid - plus för att testa hur magen reagerar på mindre gluten/kolisar.

Fredrik är också med på tåget (det var hans förslag!) och det råder en sockernivå i det här hemmet som är så låg som den aldrig varit. Vi båda skulle kunna göra ganska många dumma saker för att få ta en godis/frukt/kex/pasta nu! Vad som helst som inte bara består av proteiner och fett faktiskt.

Men det SKA banne mig gå!!

Hej LCHF, jag hoppas vi är kompisar om några dagar. Och att jag och Fredrik fortfarande är kompisar om några dagar. Hahahahaha!


Magen, del 8342012: Som i en handvändning

Ja nu är jag här med mitt mag-tjat igen. Men kanske kanske kanske kan det titta in nån läkare här en vacker dag och säga: "JOOO men du ska göra SÅHÄÄR för att må bra! Jag har LÖSNINGEN för just DIG din STACKARE! Nu ska ALLT bli BRAAA!".
 
Ehh det lär väl inte hända, men hålla en tumme eller två kan man ju alltid göra. *drömmer*
 
Alltså på förmiddagen idag hade jag en liten antydan till magkatarr och frukosten smakade inte överdrivet bra (OBS p.g.a. magen. Fredrik, äggen var exemplariskt stekta!) men eftersom jag skulle ha sånglektion bet jag ihop och det gick finfint. Lektionen gick bra och jag var positivt överraskad! Sen gick jag hem och åt lunch: köttfärssås från igår, med broccoli, sallad och keso. Inga konstigheter.
 
Men sen asså. 10 min efter lunchen: *Badaaaaaaaaaam!!!!* så hade jag en magvärk av sällan skådat slag. Då bara poff tjoff så var det ett rent helvete rent ut sagt. Tänkte att, äh, jag kan bita ihop det här med, har bara en lektion på eftermiddagen. Åkte till och med ut till Framnäs men kände efter halva vägen att det går bara inte. Så jag vände i princip i dörren och tog bussen tillbaka och åkte hem och la mig med två Omeprazol.
 
Det är det här som är det sämsta. Jag vet liksom inte när det tänker "slå till" eftersom jag inte ser några samband längre. Pust.
 
 
 
 
 

Jullovskreativiteten: Mobilfodral

Jag har alltid mobilen i bakfickan när jag har jeans. Eller i jackfickan. Och har jag den inte där så har jag den i handväskan (om jag inte har några fickor alltså). Jag går ALLTID och känner efter så att mobilen ligger kvar, som om jag skulle ha lagt bort den eller tappat den någonstans. I min virkmani rådde jag bot på detta på lovet. Ett mobilfodral att hänga runt halsen, för totalt värde ca 10 kr (ett halvt nystan garn + en knapp). Arbetstid, ja 1 timme?
 
Ett enkelt mönster hittade jag HÄR för den som undrar. När jag var klar med mitt svängde jag ihop ett åt mamma med, dock utan senilsnöre, samt lite mera chict. Det syns rätt bra vems som är vems, haha!
 
 
 
 
 

Hej mitt vinterland!

Alltså vilken vinter, knarr under kängorna och frostiga träd i norr! Jag kom alldeles nyss upp till Piteå igen efter en lång förmiddag i bil, flyg, bussar och taxi. Det tar sin lilla tid att förflytta sig men det har i det stora hela ändå gått bra. Det drygaste momentet var när jag vid incheckningen fick lov att packa om alltihop för nej visst, jag får inte ha handbagage när jag flyger med katten.. Det löste sig ändå bra med lite omflyttningar. I med kameran djupt ner bland kläderna i resväskan, datorn under armen, hårddisken i den lilla lilla handväskan och sen lite andra förflyttningar. Min värsta mardröm när jag reser är alltid att väskan ska komma bort och särskilt nu när jag även fick checka in mitt tänkta handbagage och tror ni inte mina väskor kom SIST av alla. När alla hade gått stod jag kvar där och hade några svettiga sekunder innan väskorna dök upp, haha!

Nu ska jag packa upp, Mozart ska komma till rätta och ta ikapp mat och sömn och så blir det plugg hela dagen. Det bästa med plugget i fråga är att det går utmärkt att göra det oavsett om jag ligger i badet, går med soporna, diskar, virkar osv osv. Vi har prov i repertoarkännedom på måndag så hela pluggandet går egentligen ut på att lyssna och lära sig känna igen de 150 låtar som ligger i en Spotify-lista. Inte det lättaste men det ska banne mig gå. Jag är nöjd om jag klarar provet, så det så! Men det är lite att hålla reda på med kompositörer, symfoninummer, namn och tonarter.

Mozartgos på bussen:


En Cornetto jordgubb kanske?

Jag fortsätter på mitt virkspår här idag tänkte jag. Det känns lite som att man är en äkta tant där i soffan med sin virkning och virknålen som nästan går av sig själv. Å andra sidan har jag väl fler tanttendenser än så, så jag är van. (Alla runtom mig är nog också vana vid det!)
 
I förrgår kväll svängde jag ihop en glasstrut med tanke på Tim, perfekt för en snart 8-månader gammal bebbe att stoja runt med. Har fått bildbevis på att den redan är inbiten. En Cornetto jordgubb blev det efter grundmönster från virkboken och inspiration från en moster som är sjukt pysslig och duktig på det här med handarbete!
 
 

Engelsk konfekt - Virkat och andra händigheter

Jag är en sån där som är rätt händig av mig om man säger så. Jag är uppvuxen med att pyssla och dona på alla sätt och vis och den där ådran kommer fram ibland och bara måste få sitt utlopp som ganska ofta är undantryckt på grund av bortprioriteringar.
 
Mamma gav mig en virkbok i julklapp och nu är jag helt manisk. Helt tokig minst sagt. Virkar och gör smycken och grejar. Perfekt när magen strular och det inte finns ork till så mycket annat!
 
Förra veckan blev det ett gäng engelska konfekter i grälla och härliga färger, sedan har det blivit lite annat också men det får ni se en annan dag. Kanske kommer någon beskrivning ibland också.


Den nya kategorin för året är alltså: Virkat och andra händigheter.
 
Update: Abbe kom hem igår kväll och gick fram till skålen men vände snabbt och suckade. "ÅH jag trodde det var riktiga..."
 
 

Ett fåtal bilder från nyårsafton!

Ebba och jag hade en fin dag och kväll när vi firade in det här året. Opretentiöst, mysigt och helt utan måsten och stora förväntningar. Prestigelöst och SÅ skönt. Vi gjorde det vi är bäst på - ägnade eftermiddagen åt att förbereda middagen, fika, sitta tysta med varsin dator (ja, vi kan vara tysta! haha!), fixa och dona, prata och skratta.
 
Middagen blev fantastisk. Fräsch förrätt, en galant men enkel varmrätt och en efterrätt vi inte orkade äta upp ens en gång. Tolvslaget skålade vi in på balkongen, frysandes som galningar i två plusgrader och regn och skrattandes åt tokerier. Kramar, telefonsamtal med fästman, kära vänner och släktingar.
 

#hälsohets2013 - HÅLL TYST!

På Facebook haglar kroppsfixerade nyårslöften.
På Aftonbladet och Expressen består 50% av rubrikerna av hälsotips, viktnedgång, bilder på perfekta magar med måttans omkring.
I papperstidningarna likadant.

Kan vi inte bara lägga av? Jag skiter faktiskt i hur många kilo du lovar dig själv att du kommer gå ner under året. Jag skiter också i hur jag ska kunna gå ner "7 kilo på två veckor med nya pulverdieten".

Snacka om att hetsa. Det folk inte fattar är att de med sin egen hets även hetsar upp folk som inte är hetsade. Typ mig. Jag bryr verkligen om mig, min hälsa och hur jag mår och jag ska bli bättre på det, men inte sjutton tänker jag trycka upp i ansiktet på er hur himla braaaaa det går och hur många centimeter som försvinner (om det nu försvinner några!).

Tänk också vilken värld alla stackars barn som växer upp i denna hets upplever. De hör sina föräldrar som förfäras över vikt, mat och hälsa på ett OSUNT vis. Inte konstigt att barn redan i lågstadieåldern får dålig självkänsla - nej för de fattar av sina föräldrar att det är så det ska vara! Man ska vara orolig och hetsa över framförallt sin vikt hela tiden.

Kan inte folk bara börja agera och leva vettigt istället för att snacka? Skita i att hetsa både sig själva och andra. Skita i att hetsa MIG. Det är på tiden att barnen som växer upp nu för tiden får lära sig att vara nöjda med sig själva, lära sig att må bra, lära sig att leva SUNT. Och det lär de sig inte av vuxna som hetsar. Det lär de sig av vuxna som själva är nöjda och har ett sunt förhållningssätt till kroppar och mat.

Nu får det vara nog.

Bilden nedan är lånad av Lady Dahmer:
http://ladydahmer.alltforforaldrar.se/2013/january/en-bild-sager-mer-an-1000-ar-vikthets-halsohets.html