Bonnbönan

Vilken dag! En dag utan mat och kaffe - men som ändå klarade sig utan att jag slog någon eller skällde ut någon (haha) tack vare att jag blev matad med en hel del annat.

Skolan hade julavslutning idag, väldigt trevligt, och jag tillbringade största delen av dagen i Missionskyrkan för övning inför avslutningen efter att jag på morgonen smått oförberett kompat ett terminsprov i sång. Spännande!

För att inte frångå mina principer hade jag en hel radda med programpunkter att klara av. Först Robert Wells-likt tryck på tangenterna i "All I want for christmas" tillsammans med en oooo-stämma. Sedan Mårtens nyskrivna vackra "Decemberdikt" - både solo och trestämmigt ihop med David och Fredrik. Med Leif på piano och Mårten på triangel (icke att förglömma eftersom han drog hem flest applåder! haha!)

Därefter följde "The moon's a harsch mistress" av Steve Dobrogosz, vilken jag spelade och sjöng ackompanjerat av improvisationsdans. Verkligen ett stämningsfullt nummer och inte ett öga var torrt, bokstavligt talat. Jag känner mig rätt nöjd när mina lärare sitter med tårar i ögonen :') Avslutningsvis bidde det "Gläns över sjö och strand" på orgeln. Kontraster så det förslår! 
 
Summan av kardemumman är att det blev en toppenavslutning på terminen som varit sjukt hektisk på många vis. Jag kan inte ens trösta mig med att det blir lugnare i vår, då lurar jag bara mig själv big times. Många gånger under terminen har jag känt mig lite otillräcklig på alla håll. Det blir lätt så när järnen i elden blir för många, det blir svårt att vara på topp överallt.. MEN idag fick jag min "revansh" om man får säga så. Det var länge sen jag blev så otroligt boostad med musikglädje och självförtroende som idag. Idag var det min dag!

Dessutom avslutades den fint på Café Linné med härliga vänner. (Och den efterlängtade maten och kaffet som jag blev utan på lunchen som jag aldrig hann med...)

TJOHO!



I Knutby i lördags. Vi åkte pulka i kolsvarta mörkret. Haha märks det inte att vi går andra året i gymnasiet så säg? Vårt barnasinne lär aldrig gå ur. Blindkörning i brant backe orsakade dock både ryggont och rumpont hos somliga.