Bonnbönan

Glad påsk lite såhär i efterskott! (Men påsken är ju inte slut än så egentligen är jag i fas. Det är idag vi ska vara lyckliga över att Jesus flyttat på stenen och rymt från sin fångenskap och allt det där)

 

JAJA.

 

Igår firades det påskafton på bästa traditionella sätt, traditionsjunkie som jag är. Dock var jag helt stenad på förmiddagen så den ägnade jag åt att sova på kökssoffan. Sedan bar det av till mormor och morfar i nysydd cirkelkjol a'la 50-tal som jag sytt av gardintyg från Presentboden i Skärplinge.

 

Med mig till påskbuffén hade jag tårta. Vi är lite så där icke-förändrings-villiga i vår släkt så alla gör helt enkelt det som de alltid gör (mycket smidigt) och min uppgift är som alltid att ta med något sött. Jag var döless på alla gräddtårtor och hade hittat massor med inspiration i bakbloggar. Något vårigt, fräscht och kitschigt tänkte jag mig och det blev det också. Citron- och hallontårta.

 

Fyra sockerkaksbottnar med citronsmak. Lager 1: vaniljkräm. Lager 2: Grädde vispad med limeskal och hallonsylt. Lager 3: Grädde och färska hallon. Det hela satte jag ihop med hallonmarängsmörkräm, vilket jag också spacklade med under strösslet jag rullade hela härligheten i. (Samt lite importerade bär från Spanien *slår mig själv på fingrarna*).

 

Resultatet ser ni här:

 

 

 

Jag vill först och främst säga TACK för alla fina reaktioner på förra inlägget, det värmer hur mycket som helst <3

 

Nedan tänkte jag helt enkelt tjoffa upp några bilder från gårdagen som visar resultatet av en liten pysselstund, under tiden som jag får i mig lite mellis. Har varit nere på stan en timme och är helt skakis av utmattning och energibrist. Nu blir det vila för att orka med resan neråt Upplandsslätterna i morgon.

 

Nu har jag funderat ett dygn över om jag ska publicera det här inlägget eller inte, och eftersom du kan läsa det har jag alltså bestämt mig. Jag skrev det nämligen i badkaret igår när jag hade en riktigt rutten ångestdag. Just nu känns det skönt att publicera det här. Kanske ångrar jag mig i morgon och tar bort det. Vem vet? Så är mitt liv just nu. Vissa dagar känns saker bra - saker som nästa dag är så ångestladdade att jag bara vill försvinna.

 

Igår var en "sån där dag". En dag när jag mådde som en påse skridskor och det var banne mig inte roligt. De dagarna duggar tätt nu för tiden och jag har inte alltid lätt att känna igen mig själv.

 

Som ni vet är jag sjukskriven men kanske har ni inte fått veta varför? Kanske har jag sagt till er att jag har magproblem. Eller att det "blivit för mycket". I läkarintyget kallas det Utmattningsdepression och gör mig sjukskriven fram till 15:e maj.

 

Jag är en av de där sjukskrivna som inte ser sjuka ut, och som kan synas på stan en dag. Synas tvätta fönster, baka, virka. Kanske ser jag frisk ut och folk tänker att "jaha ja, orkar gå på stan gör hon minsann." "Sy färdigt ett lapptäcke? Då kan man ju inte vara särskilt sjuk?". Jag vet att folk spekulerar så om varandra för jag har själv tänkt så om folk fram tills jag själv blev sjuk. Tänkt att någon kanske kan rycka upp sig bara. Att någon får skylla sig själv, eller bara är allmänt svag i psyket.

 

Det var innan jag blev sjuk för två månader sedan. Då ändrades det helt och hållet. När jag förstod att nej, jag klarar verkligen inte av att ta mig till skolan. Jag klarar inte ens av en sketen teoriläxa. Varför vill jag inte ens gå på kören längre? Varför är det inte kul att sjunga? VAD ÄR FELET MED MIG?!?

 

Jag var utmattad. Slutkörd. Och av det hade jag blivit deprimerad. Något som smugit sig på under många år och sedan sköljde över mig som en tsunami. Precis som en tsunami faktiskt. Tänk er jobbiga saker som en tänker/känner. En trycker bort dem längre och längre ifrån en, som när vattnet dras utåt från stranden inför en tsunami. När det gått tillräckligt långt får vattnet en ryslig fart och sköljer in över land igen. Ingen har fattat att den var på väg. Fattade inte tecknen. Vattnet slår över en och välter en.

 

Efter några veckor med samtal, medicin, vila och kravlöshet så har jag ibland bra dagar när jag orkar städa, gå runt kvarteret, träffa någon, gå på ett möte, ta emot besök jag känner mig trygg med. Och självklart är det bara de bra dagarna en visar upp och vill framhäva. Hela dagar eller några få minutrar förevigas på Facebook eller Instagram. Ni ser mig på Ica, på stan, på flyget. Men de flesta av er ser ju bara de där små stunderna.

 

Varför delar jag med mig av allt det här då? Lämnar ut mig och mitt mående? Jo, för att ge en tankeställare angående det här med att döma människor för snabbt. Jag vill få upp ögonen på er om vad ni tänker om folk och råkar kunna ta mig själv som exempel.

 

Det går aldrig att veta hela sanningen kring en människa. Ser ni mig på Ica kan det ha tagit mig två timmar att samla kraft och få ner andningen normalt för att kunna gå. Är jag på stan och shoppar vet ni inte att jag ligger hemma i två dagar efteråt, helt slut pga ansträngningen det tar. Låter jag glad i telefon så ÄR jag glad för jag mår bra av att prata med just dig, verkligen! Svarar jag däremot inte, när då orkar jag bara inte upprätthålla ett trevligt fejs i telefon.

 

Jag berättar också det här för att ge mig själv förståelse och acceptans för att det tar tid att komma på bana igen. Det finns ingen som har så höga krav på mig som mig själv och därför inbillar jag mig att omgivningen har det också. Därför är det här som en del i processen tror jag - att våga berätta hur jag mår så jag kan acceptera det själv.

 

Att komma ur det här medför att möta rädslor för just nu är i princip allt utanför min comfort zone.

 

Och är det något jag skiter på mig av rädsla för så är det att visa mig svag.

 

 

 

 

En lista som jag hittade hos HanaPee.

 

 

Vara barfota i solen

Virka

Fika

Mysa

Värmeljus

Sjunga

Bada badkar läääänge

Titta på serier

Umgås

Laga mat och baka (och äta den/det. Såklart)

 

 

 

Att rensa ur kattlådan

Ångest och oro

Dålig TV-reklam

För mycket stress

Att vara långt ifrån dom jag tycker om

När katten rivs

Vara inomhus på sommaren

Att inte ha körkort

Sova ensam

 

 8 bloggar jag läser:

 

 

 

 

Driva ett företag

Gifta mig

Få barn (OBS inte "skaffa". Barn är inte ägodelar/en sak. Punkt.)

Äga ett äldre hus/en gård på landet

Tjäna feta pengar

Äga ett silverfärgat gökur

Må bra

 

 

Fåglar

Att stupa framlänges när jag springer i trappor

Prata i telefon

Visa mig svag

Att katten ska springa bort

Att någon i min närhet ska dö

 

 

 

I Fredriks famn

I traktorn

Robertsfors

Logen på Regina

Trädgårdslandet

 

4 ord som beskriver mig (i normalt tillstånd. Blir så tråkigt om jag ska skriva hur jag är nu).:

 

Pratsam

Energisk

Impulsiv

Rak (-t på sak)

 

 

Må bättre

Åka till Sälen

Träffa vänner jag inte sett på väääldigt länge

 

 

 

The walking dead

House

 

 

Nina Simone - Strange fruit