Bonnbönan

Ibland är det ju så man blir lite irriterad. I morse ringde klockan 05.50 och jag kände väl lite för att slå någon när jag insåg att det redan var morgon. Urk. Men upp klev jag och till Uppsala for jag. För att inse att BÅDA förmiddagslärarna var borta i Kina. Trodde det bara var en - men ack så fel man kan ha.

Å andra sidan var det tur i oturen för på två timmar har jag gjort ett spinningpass till i morgon och gjort färdigt religionsuppgiften! Effektivt och bra! Skulle jag ha gjort det om jag vetat att lektionerna var inställda och jag varit hemma nu? Nä, skulle inte tro det.

För övrigt måste jag väl ändå säga att det går bra nu. Hela dagen igår var jag lika sprallig som i måndags över allt som händer. Det bästa är att jag haft världens energi i början av veckan och kört på som en liten duracellkanin men idag känns det som lite utav en energisk baksmälla.

Adventskonserten känns det som att jag kommer ro i hamn också. Det kommer bli så snyggt. Nästa vecka ska jag göra det läskigaste och största jag någonsin gjort. Jag ska dirigera orkester. I orkestern på konserten kommer dessutom två av mina lärare samt en av mina rektorer att spela. Det är kul som bara attan! Tjoho!


Såhär känner jag mig nu. Sleep-mode.