Bonnbönan

Såhär en timme före julafton känner jag det alldeles lägligt att önska er alla en riktigt god jul. Jag sitter nerbäddad i sängen med tända ljus och njuter av Robbie Williams-konserten på SVT2. SVT är bäst i juletider, så är det bara. Det kändes i alla fall skönt att få övergå till att vila ögonen på detta sköna charmtroll efter att ha tittat på gubben Oldsberg på uppesittarkvällen...

 

Da'n före doppareda'n är det alltså idag och inget har förändrats i mig sen jag var liten. Fortfarande pirrig, fortfarande hoppetossig och förväntansfull. Fortfarande barnsligt förtjust och fruktansvärt traditionsbunden. Traditionsjunkie som jag är kan jag faktiskt rentav drabbas av ångest om traditionerna blir radikalt förändrade. Det kan hämma mig och göra att jag mår dåligt i onödan ibland, men å andra sidan vet jag ju att varje jul blir sådär härligt fantastisk!

 

Apropå traditioner var vi som vanligt hos moster med familj igår för att fira kusin Jakob som fyllde fjortis dagen till ära. Jakobs födelsedagskalas är alltid som själva startskottet för julhelgen. Släkten samlas, därhemma är julfint och stämningsfullt och både julsmörgåsarna och julgodiset fyller magen till bredden. Sen kan allt liksom bara fortsätta. Så himla mysigt.

 

Sent igårkväll klädde vi på granen och jag var rentav tvungen att fuska och ge mamma en julklapp. 4 stickade julkulor med vita sidenband att hänga upp i granen. Idag har det där allra sista fejandet gjorts med lite städning, griljering av skinka och sista julklappspysslet. En fin prick över det lilla i:et var att Ebba och Erik stannade till på deras väg hem från Västerås så jag fick pussa och krama på bästa vän 5 min innan de for vidare.

 

Imorgon väntar firande på flera håll, precis som vanligt (hej traditioner!) och jag väntar mig en ordentligt mysig julafton och sedan juldag med min stora tjocka bullriga släkt. <3