Hemma är alltid hemma

Hemma igen ifrån Sälen. Trippen blev ju inte riktigt som tänkt med tanke på halsflussen jag drog på mig. Typiskt att det skulle bli när jag blev ledig från alla måsten några dagar. Så: Mycket sömn och vila har det blivit. Mer än något annat. Men fjälluft ska vara bra sägs det och efter ett par dagar av penicillin-ätande började jag pigga på mig som tur var! (till pappas och Abbes stora förtret, muahahah) När jag började hugga som en huggorm igen och vara retlig som attan fick jag höra att "Ja, nu är du ju frisk i alla fall. SUCK". Hihi.

Håret fick sig en uppdatering iaf!



Downhillbanorna i Gustav har vi gett oss på en sommar. För 3 år sen tror jag visst. Det lär inte hända igen. XC får duga om det ska cyklas MTB... Eller den här möjligtvis:


Hemresan blev en crazy sådan. Eventuella orsaker kan vara en halsfluss på väg att försvinna.

Shake shake shake... Nöjd över att stå ut med hög musik och orka svänga med.



Ett liv efter döden

Hm, en grej jag inte gjort på länge:

Med risk för att låta urbota jättekorkad så kan jag ärligt säga att jag inte riktigt vet varför jag över huvud taget gillar låten ovan. Den är lite småmysig och lite skön helt enkelt. Lev med det.


Det är minsann inte lätt inte när rösten är tillbaka men fortfarande inte bra. Lätt hänt att plöja på som vanligt och tro att det inte gör något. Hm.

Gårdagens energiutbrott i hallen när vi kom hem från Snatra runt midnatt gjorde sitt. Haha. Det kan ju inte vara friskt att leka charader/improvisationsteater efter en diskussion om vad som händer efter döden. Mamma, Abbe och jag diskuterade vad vi skulle bli ifall det skulle vara så att man återföds som ett djur någon gång i framtiden. Varpå jag demonstrerade katten som mamma skulle bli, fisken som Abbe skulle bli, och elefanten eller pingvinen jag själv skulle bli. Det låg dessutom en väl genomtänkt förklaring och motivering bakom varje djur-val.

Sannerligen en syn för gudarna!

Red-head



Mamma, det är rödare än nånsin...

Regn, loppis och ank-race

En helt vanlig halsflussig, skitvädrig dag i Sälen där det dessutom är Sälendagen:

1. Sova alldeles för länge

2. Äta långfrukost

3. Slöa

4. Göra sig lite snyggare

5. Ta en rond på loppisen bland dalmasarna vid Sälen centrum såhär Sälendagen till ära

6. Ta en titt i affärerna i Sälen centrum där utbudet sett i princip likadant ut så länge jag kan minnas

7.
Svänga upp till Olnispagården, lyssna lite på spelmansfolk, känna sig kulturell bland mysiga fäbodar och folkdräkter och dricka en kopp kaffe

8. Vara kvar på Olnispagården, köpa hemkokt marmelad och titta på vacker smideskonst i form av smycken

9. Checka in ank-racet en sväng, bli regnad på och inse att det är alldeles för tråkigt för att titta på. Kul att se när andra vinner resecheckar på 20 000 kr? Inte ett dugg.

10. Gasa iväg till Stadium Outlet och fynda gosig tröja till hösten

11. In på Form & Funktion och blaja lite, drömma om alldeles för dyra inredningsprylar och dregla över de übersnygga kurbitsmålade högklackade träskorna

12. Hem till stugan igen, dö i soffan med en påse skumbananer och en dator i knäet

13. Resa sig från soffan, gå förbi spegeln och tänka: "OJ vad rött håret var idag"

14. Fortsätta dö i soffan


Hey! I can talk!

Rösten är sakta men säkert på G tillbaka. Sen i lördags har jag försökt sjunga med radion, låtar, blablabla, men det har bara pipit och väst. IDAG satt vi i bilen på väg till Lindvallen och Hej vad jag kunde sjunga med till radion. Woho!

Sedan dess har jag pratat järnet kan jag lova.

Konstigt hur beroende man faktiskt är av rösten. Skulle jag bli stum skulle jag gå och gräva en grav direkt. Jag skojar inte. SÅ jobbigt är det att vara utan den.

Nu ska jag gå och prata sönder min lillebror som haft det lugnt och skönt några dagar!

Jag känner för att vara sjukt positiv idag:

Finn 5 fel:

- Det är 26:e (27:e numer) juli och det regnar ute,

- det är 8 grader ute

- jag har halsfluss och äter penicillin,

- jag är alldeles för långt ifrån Göteborg,

- jag har fortfarande ingen röst.

Snart avfärd

Det regnar som elände ute men jag tänker inte klaga. Lite mysigt att lyssna smattret på natten. Jag kan knappast minnas när det regnade rejält här senast så det är kanske inte så konstigt att alla gräsmattor håller på att självantända.

Idag åker jag och Abbe till Sälen med pappsen. Får väl se om jag lyckas rycka upp nån regnbåge eller om jag bara får laga till dom, haha. Packar ner kameran och en god bok för säkerhets skull. Och datorn faktiskt eftersom det ska bli skitväder även där i veckan.

Innan tänkte jag kasta upp lite bilder med temat Bonnigast i Stav. Jag har en hel radda med fler bilder men dom har jag ju tid att slänga upp när jag är i Sälen!

Här finns artikeln ur Land Lantbruk att beskåda: (Klicka för att förstora)






Onekligen ett problem

Hej jag heter Matilda och ni som känner mig vet att jag lider av kronisk mun-diarré. Och nu har jag tappat RÖSTEN. Jag säger bara det: fatta problemet.

Skämmes...

Ja såhär går det när det är sommar. Då får man gå med skämskudden för att inte bli lynchad vad det gäller den här bloggen. Puh. Tur att det snart är höst så jag kan skärpa mig...!

När jag ändå är här kan jag tala om att jag har trevligt besök här den här veckan! Dagen har till stor del tillbringats i Gävle med mat och en stunds hockey-tittning på Läkerolen. Hockey i juli - är det verkligen friskt?

En förkylning har jag gått och börjat dra på mig också men vad gör väl det när man har det såhär bra!

En dag när det regnar ska jag ta mig i kragen och slänga upp en hel radda bilder här som får stå för de senaste veckornas upptåg och händelser. Vänta och se.

Levnadstecken

Hm, hej bloggen! Jag kommer ju knappt ihåg hur man skriver här längre... En annan dag ska jag höra en superuppdatering och ta igen litegrann... Sådär har jag sagt förr, men nån gång lär det ju komma! Nu blir det en kort tur till Uppsala för tandläkarbesök och ikväll får jag besök. Inte illa alls! För övrigt mår grisarna bra och jag också, så ni vet ni det viktigaste. Svejs!

Hittade just mig själv i Land! Haha!

Hittade just mig själv i Land! Haha!


Whiie, nätverk!

Tänka sig att Falkängen hade ett gästnätverk i "Kaffestugan"! Inte dumt!

Men jag blir lite sur över att mina mobilbloggar inte kommit fram.. Minst tre stycken har jag skickat som inte syns här. Buhu.

Två dagar har alltså avverkats här vid Kinnekulle nu. Två dagar av fina vyer, trevliga och mysiga släktingar. Nu måste jag kila!




Heey, mormor och jag passerar härmed Finn...

Heey, mormor och jag passerar härmed Finnerödja. Jag har inhandlat ett UV-filter till kameran och ett gäng nagellack och har fint väder utanför så just nu är det mesta väldigt bra!


Snart drar jag!

Haha jag är verkligen sämst i världen på att uppdatera här... Ni får vara glada för det lilla helt enkelt.

I skrivande stund är jag helt slut i kroppen efter ett intensivt intervallpass i cykelsalen med en skara av TÖFFs innebandypojkar. Det enda som bekymrade mig var att ljudsystemet i salen börjar säga ifrån av okänd anledning... Som tur var så ordnade det upp sig när volymen skruvades upp rejält. Härligt gäng grabbar att köra med! Inte ofta 12-14-åringar som kommer in i cykelsalen är så entusiastiska och målinriktade må jag säga. De tog instruktioner klockrent, var med på noterna, var verkligen inte rädda för att ta i och sprang inte ut och gömde sig av att höra ordet "intervall". Sånt gillar vi!

Vem vet, i morgon kanske en ny intensiv bloggperiod har sin början. Jag gör mormor sällskap ner till Kinnekulle för att hälsa på släktingar m.m. En mysig tripp på 3 dagar kommer det att bli. Tur att jag har gris-vana människor kvar här hemma som hjälper mig. Tack! Förhoppningsvis kan jag uppdatera er med lite fina bilder under tiden jag är borta men det där vet man aldrig.. Kameran ska jag i alla fall ha i högsta hugg!

Nej det blir inte roligare än såhär. Nu är det dags för Karlsson att krypa till kojs. Annars blir jag så tråkigt sällskap i bilen i morrn med tanke på att min väckarklocka står på 06.00...


Återbesök

Igår var jag ut till Malin och Kalles mysiga gård igen. Långt bort från allt annat ligger smultronstället som känns taget ur en Astrid Lindgren-saga. Den här gången var det konsert där ute. Jada hade utomhuskonsert efter några dagar av konstutställning på gården. Precis som alltid levde Jada upp till förväntningarna och det blev en oerhört mysig konsert som jag avnjöt på en filt i gräset med ca 250 andra åhörare omkring mig.

Nu fick jag just the stress moment of the day. Jag är nämligen lite förvirrad av att ha gått runt och haft nada att göra några veckor och helt plötsligt ha den kommande veckan smock-propp-full. Hur gick det till? Bara trevliga saker å andra sidan så det här blir kanon!

Reklam reklam reklam:

Söndagen den 18:e juli kl 19.00 har jag Sommarmusik/Musik i sommarkväll i Tierps sockenkyrka. I annonsen står det troligtvis "Matilda Karlsson med vänner" tack vare att jag var lite osäker när jag blev tillfrågad vilka vi skulle bli. Därför kan jag tala om att jag får ut David och Fredrik från skolan till att sjunga med mig! Kuligt värre! Kom och lyssna!

Brum brum...

Hela dagens utsikt både bakåt och framåt:




Idag har jag gjort lite mer nytta än det vanliga grisgörat. Avverkade några timmar i traktorn på farfars ägor som planerat.

Trött och skitig som få var det sedan bara att åka hem och vila och duscha innan det bar iväg till Lövsta på Rotarymiddag med stipendieutdelning till Ebba och mig! Woho! Ett litet acapella-framträdande brakade vi av också.

"Leufstabruks Rotaryklubbs Ungdomsstipendium 2010 tilldelas Matilda Karlsson och Ebba Sikberg för att de med sina konserter berikat vårt musikliv"

Så stolt och glad! :-)


Premiär



Premiäranvändning av halsbandet idag! Tack mamma :* Det är så snyggt!
Haha fånigt att kameraaxelbandet syns i hörnet. Det ser ut som att jag försökt gömma det men inte lyckats. Så är inte fallet. Ni kan gärna få veta att jag faktiskt stod och fotade mig själv i spegeln..

Det var alltså allsång i Skärpling idag och jag var dit med farmor, farfar och Klara. Trevlig tillställning med mycket folk. Självklart var jag tvungen att göra bli lite bortgjord också. Jag tar ju nästan varje chans jag får. Den ENDA allsången jag inte kunde - under DEN var Fredrik tvungen att komma och sätta micken framför mig. Kul. Det lät inte okej. Tur att jag fick revansch på en annan låt när han kom tillbaka... Ya ya.

Ikväll blir det tidig(are) sänggång då morgondagen består av nyttogöra. Ska köra med kultivatorn (om det nu var så det hette) på farfars svartträdor. Undrar om det blev nåt rätt där nu, jag hoppas det. Vi kan ta det på lättare vis också så jag vet vad jag pratar om: Jag ska köra traktor och en slags harv. Haha.

En sån där fjantsak som jag kan bli så himla glad över är när jag lyckas att backa med släp utan att krångla ett dugg. Seger seger SEGER känner jag då. Övning ger färdighet, det är verkligen så sant som det är sagt. Woho!

Som vanligt blev det bara massa blaj här. Jag har en liten dvala här på bloggen. Det är ju sommar!



Handlingsförlamad

Mm, precis så känner jag mig idag. Fråga mig inte varför.

Tänkte att eh, jomen asså

Ja det tänkte jag.

Jag hade nån tanke om att skriva något smart, genomtänkt eller åtminstone lite roligt. Ni ser ju att jag inte lyckades.

Lägger härmed ner det projektet och testar i morrn igen, för nu ska jag nämligen (ett århundrade efter alla andra människor) läsa ut andra boken i Twilightserien. Knasigt det där. Förra sommaren sträckläste jag den första när jag var i Robertsfors och totalfastnade. Kom hem, började läsa tvåan, läste 100 sidor och slutade. NU, ett år senare, är den helt plötsligt jättebra.

Vilket kärt återseende



Elin, på bilden här ovan tillsammans med mamma, är mammas kusin och en otroligt härlig människa. Hon var med på släktträffen hos mormor och morfar i helgen och det var nog 5 år sedan vi sågs gången innan den (om inte ännu längre sen). Varför jag väljer att ta upp det här är dels för att jag känner igen mig själv en hel del i hennes estetiska personlighet och det var liksom lite extra roligt att träffa henne i lördags efter en så lång tid.

Jag måste också visa här nedan vad hon gjort för coolt. Det hör till saken att hon är en duktig designer och sömmerska som gör originella och speciella kreationer som verkligen tilltalar mig. En urläcker samling smycken hon har är gjorda av något ni aldrig kan gissa er till. Cykelslang! Halsbandet nedan hamnade i mammas och min smyckessamling. 

Snyggt va? Jag kan lova er på heder och samvete att ni kommer få se bilder på mig i det där halsbandet också.




Titta gärna in på hennes hemsida!

http://www.elineng.com


Pressning på hög nivå

Vissa dagar är jag gladare än andra över mitt sommarjobb. Trots att det innebär morgon- och kvällstutiner ända fram till hösten och att jag är fattig som en kyrkråtta så är det livskvalitet att kunna glida runt och göra nada. Till slut blir jag ju rastlös, det ligger liksom i min personlighet men det problemet är snart åtgärdat nät det händer! Till och med vädret är på min sida. Magen börjar få sin fina kant, haha.

I grishagen. Nu bär det av till Aspnäs p...

I grishagen. Nu bär det av till Aspnäs på öppen gård med den andra hälften av lantbruksintresserade barnbarn + farfar. Mysigt! På eftermiddagen vankas det släktträff i Snatra.


Putte-rutte

Hej, det är Patrik här. Eftersom jag dissar gänget om en månad för att dra till andra sidan havet så är dom här för att gråta farväl av mig ikväll. Det misslyckades lite när Matilda frågade hur länge jag skulle vara borta. jag svarade och hon utbrast: GUD så skönt!!! Så, det är nog lika bra att jag drar ett tag så dom hinner sakna mig... /Putte-Rutte

Ebbis

Ebba och jag, vi kan roa oss vi!

Lite foto, sång, matlagning och prat har vi ägnat oss åt.

Puss på Ebbis!




Man kan inte säga annat än att vi är spontana iaf! =)


no more words.  Ebba & jag vet ni!

img_0017 (MMS)

no more words.  Ebba & jag vet ni!


Myspys

Idag tog jag god tid på mig i Vad då jag hade kusiner som medhjälpare. Kan inte hjälpas att det är roligare och mysigare då och gärna tar lite längre tid. Det ska åkas minitraktor, mysas med fåren, brottas med grisar och gud vet allt. Idag var det främst Klara och Axel som jag hade som sällskap :-)

Såhär mysigt hade vi:





Inte minst är det roligt att se utvecklingen hos dessa småknasar och få vara med och se och påverka hela vägen från att stå utanför stängslet och kika in lite smått nyfiket, till att kela och pussas och älska det. Likaså med grisarna. Jag har nog aldrig sett Axel så ängslig som när vi skulle släppa ut grisarna i hagen. "Mammmmmmmaaaa! BÄR MIG NU!". Nu kaxar han sig fram och plöjer igenom grishorden - dock föll det sig lite olyckligt idag så lite av rädslan kom tillbaka när han råkade få ett litet blåmärke i grishagen...