Bonnbönan

Yeah. Skorpion, hund och orm har strax tagit sig igenom min magsäck.

Jag och Julia sitter i Lobbyn på hotellet med varsin chipspåse och pustar ut efter en lång dag på sidenmarknaden. Vi kände att vi inte riktigt var klara där... Eller pustar ut och pustar ut, vi gör så gott vi kan här i cigarettröken som ligger som en dimma över lobbyn. Undrar när Kina ska komma så långt att de förbjuder rökning inomhus. Ofta är det smogg överallt. På restauranger, toaletter, hotell, bussen, taxin. Överallt. Äckligt!

I morgon går planet hemåt vid tvåtiden. Landar i Sverige 17.20. Nu börjar verkligheten göra sig påmind i skallen. Vilka läxor var det nu igen vi hade.. Går jag verkligen i skolan? Ska jag jobba? Va? Vad hade vi för rutiner? Ska jag få annan mat än RIS? Trots ynka två veckor hemifrån känns det så himla avlägset. Jag tror det beror mycket på att allt här är så annorlunda. Det är på något sätt inte verklighet att vara här, det är som att vara i en annan värld.

Det är rätt nyttigt att komma bort på det här viset och få distans till allt. Stänga av, eller se saker från ett annat perspektiv och samtidigt vara så fullt upptagen med att göra spännande och annorlunda saker.

Hur som helst känns det bra att åka hem nu. Kineser i all ära men det är ett himla konstigt land - som jag dock uppskattar vissa delar av väldigt mycket - och jag vill kunna gå på gatan utan att 15 kineser tar upp kamerorna och zoomar in mig för att jag inte ser ut som de. Jag är klar med Kina för den här gången. Jag vill ha kött, potatis och brunsås, äta fil till frukost, andas frisk luft och träffa alla människor jag börjar sakna.

En grymt häftig resa har det varit och jag är så tacksam att jag fått göra det här. Det coolaste jag någonsin gjort! Jag hoppas att kan åka hit igen någon gång. Kina har nog en hel del kvar att ge.

Hej då Kina. Hej kära Sverige.

Wifi i lobbyn!

Idag gör vi sista dagen i Kina, helt galet hur fort tiden går. Det är redan en vecka sedan vi var på muren! Vi har fri dag idag så ni kan ju gissa vad vi tänker göra..

...sidenmarknaden förstås! Hörs i morrn kväll, då är jag hemma igen!

Jösses anåda. Befinner mig på finfin restaurang med Lhunas familj + Joyce. Vi har t.o.m. ett eget litet rum på restaurangen!

Nu till efterrätten - nudlarna.

Hönshuvudet som igår låg på diskbänken låg idag på frukostbordet. Fräscht! Det låg överst på högen av kycklingbitar och jag kunde välja att inte äta det men ändock. Det låg liksom och distraherade litegrann kan man väl säga där det låg och stirrade med öppna ögon.

På förmiddagen idag besökte vi ett ölbryggeri men fick inte se produktionen, bara en utställning, och provsmaka ölen. Minsann. Har ingen som helst aning om varför vi var där och det hade inte lärarna heller. Vänskolan hade ordnat en guide som tog oss dit och visserligen var själva "provsmakningen" på lättöl men nog skrattade vi gott när vi stod där med ett litet glas (0,5 dl) öl i var tillsammans med lärarna. Efter bryggeriet var vi till nån typ av kommunikationscenter på studiebesök. Det gick inte att förstå särskilt mycket där heller tyvärr men lite spännande var det allt.

Precis före lunchen kom chock nummer ett, att guidetjejen som stod längst fram i bussen och pratade i mikrofonen plötsligt sjöng en sång för oss som "appetiser". När vi väl befann oss på restaurangen för lunch dök en hel duva upp på bordet. Inklusive huvudet. De gillar huvuden kineserna.

På eftermiddagen var vi på en ganska skitig och märklig marknad där vi handlade klockor, plånböcker och bälten. Allt i äkta Hermés, Prada och Omega förstås.. Till ungefär en hundradel av ordinarie pris. Märkligt. Haha. Det finns mycket sjuka grejer på marknaderna och det är himla roligt med alla konstiga saker och mystiska människor! Mindre rolig var den mystiske blottaren som öppnade upp jackan mitt framför en av mina klasskompisar och ville visa upp sitt stånd i all sin prakt. Som tur var så slapp vi andra den upplevelsen. Urk.

Nu är klockan nio och jag har precis svalt maten. Matbestyren tog sin lilla tid idag då vi gjorde dumplings! Hur kul som helst! Jag fick vara med och pyssla ihop dem och det visade sig att jag var bättre än pappan på att kavla - och hjälp vilken uppståndelse det blev! Det är en egoboost att vara i Kina ska ni veta. Fullt hus har det varit ikväll. Båda mina kineser, mamman som kommit hem från "World Water Forum" i Europa, pappan, farbrorn och en kusin på 13 år. Fart och fläkt och skoj!

Det var allt för nu!

Puss så länge.

Hej på er!

Tidigare idag när jag skrev befann jag mig vid en av vänskolans datorer, därav avsaknaden av å, ä, ö. (lustigt förresten att vänskola rättar sig till vändplan i autocorrect). Då hade vi precis avslutat skolaktiviteterna för dagen och skulle bege oss vidare till Culture street.

Culture street var ett enda stort nätverk av gator och traditionella kinesiska hus och prydnader och alla gator var kantade av försäljare och små butiker. Helt fantastiskt roligt att gå omkring där och prata och pruta, titta, förundras och handla. Det blev en del handlat idag också. Typiska souvenirer, ett par musikinstrument och en klänning i något sidenliknande material. Sjukt fin!

Det här med pengar blir en grej här på marknaderna och allt handlar om hur mycket saker kostar och att pruta så lågt som möjligt. Det är nästan otäckt också hur snål man blir efter ett tag - armbanden vi köpte igår och tyckte var billiga (17 kr/st) fick jag idag likadana 6 st för 50. Det märkliga då är att vi tycker gårdagens 17 är sååååå dyyyyyrt, medan vi hemma i Sverige skulle köpa likadana för kanske 60-100 kr styck. Märkligt. Inflation fast tvärtom.

På middagsbordet idag stod otroligt god mat och morbrodern skulle enkelt kunna komma till Sverige och starta en kinesisk restaurang. Riset är väl självskrivet på menyn men till det åt vi het biff med något stark jalapeno-liknande, rödkål, en grön grönsak som inte finns i Sverige tillsammans med tomatröra, räkchips och kyckling. Kycklingen var verkligen spännande, den såg ut att ha blivit kokt hel direkt efter slakten (eller så var det sättet att döda den på - koka den) för skinnet satt kvar och delarna var bara enkelt isärbrutna från varandra och upplagda på ett fat. På ett fat på diskbänken låg huvudet, som var intakt med kam, halsdaller och ögon, samt fötterna. Det enda som saknades var inälvorna. Väldigt gott var det iaf!

Pappan i familjen som tidigare knappt sagt ett knyst har idag varit lite mer pratsam även om engelskan tillnärmelsevis är obefintlig. Han vill väldigt väl! I morgon kommer businessmum hem och på lördag flyttar jag visst över mitt pick och pack till Joyce, min andra kines. De skulle tydligen få "dela" på mig. Det blir skoj!

Man vänjer sig väldigt fort med nya miljöer märker jag men det är fortfarande knappt så jag förstår att jag faktiskt är här. Trots taijilektioner, knutar, kineser överallt och försäljare som ropar efter en när man handlat: "Swedish girl! I love you!". Det är lite som att jag inte känner att jag gör sakerna utan snarare ser mig själv utifrån uppleva allt. En väldigt märklig känsla som blir mest tydlig när vi går till skolan på morgonen i rusningstrafiken och alla kollar på mig som om jag vore från Mars. Antingen glor de, börjar viska, eller så ler de jättestort. Det sistnämnda hör mest till männen. Kvinnorna blänger som mest.

Klockan är nio och det är god natt för mig. Klockan ringer 6 i morgon med och vi ska på utflykt hela dagen. Eventuellt ska vi på studiebesök på någon fabrik. Spännande!

Hej så länge!

P.S. Min kines frågade vid pratstunden efter middagen om jag sover mer på vintern än på sommaren. "Jo kanske, för på sommaren sover jag väldigt sent". Då fick jag svaret "yes I remember that from when I was in Sweden. In the summer you were dark under your eyes and now you're not...but both are beautiful!!". Kanske skulle satsa på 21-6-sömn varje natt. D.S.

Helt okej kasse om ni frågar mig. Pris totalt: Under 150 kr.

4 sjalar
1 plånbok
1 neccessär (som innehåller fyra mindre à la "tripp-trapp-trull-principen")

2 armband

1 ett läppstiftsetui
1 par solbrillor

Så klandra mig inte om jag ser ut som en hel kines när jag kommer hem.

Woho! Nedprutat armband synes nedan.

Jag har det faktiskt väldigt bra hos min kines. Familjen är snäll och trevlig och morbrodern kommer och lagar middag på kvällarna eftersom mamman i huset är på affärsresa i Italien. Tydligen kan pappan bara laga dumplings påstår han.

Middagen bestod i alla fall av någon het bläckfiskwok som var riktigt smarrig, vitlöksstjälkar (?) och stekt fläsk, svamp, någon form av stekt sallad och en soppa. Mumsigt! De skrattar lite åt hur jag håller pinnarna men envisas åtminstone inte med att ge mig kniv och gaffel.

Nu är vi igång! Jag har just landat hos min kinesiska familj för kvällen och har nu en liten vilodags före maten. Kineserna är mycket för det där med att vila både före och efter maten och inte mig emot!

Förmiddagen bestod av att knyta kinesiska lyckoknutar, vilket var ett handarbete som liknade makramé litegrann. Kul att få pyssla lite! Vi var även med om en liten välkomstceremoni med tal av rektorer, utdelning av gåvor och sådant. Roligast med hela ceremonin var när den svensk-kinesiske tolken skulle tolka vår rektor till kinesiska men istället började tolka svenska till svenska, haha!

På eftermiddagen har vi shoppat, först på Budhong som inte alls var kul utan mest skitigt och hysteriskt. Dock var det fantastiskt att vi hittade ett krypin där de hade SJUKT mycket sjalar - och gissa vad de kostade! 10 yuan styck! (10 yuan = ca 11 kr) Sedan fortsatte vi på en lite mer turist-artad marknad vilket faktiskt var mycket roligare. Så himla söta saker! Där kom vi igång ordentligt med handlandet och litegrann med prutandet. Det är otroligt svårt att tänka valutan likvärdig med vår. Det är så himla lätt hänt att man tänker i Euro och tänker att sakerna är tio gånger så dyra. Det blir en glad överraskning när man upptäcker att så inte är fallet.

Om en stund väntar middag. Spännande att se vad för kulinarisk upplevelse som väntar. När jag såg kycklingfötterna på frukostbordet ville jag nämligen springa och gömma mig.

Zaijien!

Och utan att det kostar en förmögenhet! Tack du kines som låter ditt nätverk vara öppet och oskyddat så att jag kan snylta lite!

Jag ligger nu på min stenhårda säng i gästrummet hos min värdfamilj i Tianjin. Trött som få men vid gott mod! Hittills har vi inte hunnit med så mycket trots att det enligt klockan här är 1,5 dygn sedan jag lämnade hemmet. Tidsskillnaden gör mig knäpp - att ni nyss svalt lunchen medan jag ska sova. Va! Å andra sidan somnar jag ovanligt tidigt, klockan är bara nio här men med tanke på det fåtal timmar som skrapats ihop under resan hit lär jag behöva den här skönhetssömnen.

Lite har jag iaf hunnit med, jag har:

- I vanlig ordning suttit och sovit med öppen mun på bussen och därmed missat massor av tiomiljonersstaden vi befinner oss i, där vi tydligen åkte en runda innan vi hamnade på utbytesskolan.
- Blivit fotad av fnittriga småtjejer som förmodligen aldrig sett en västerlänning i verkligheten förut.
- Ätit ris. Tre gånger.
- Förfasats över miljön här tusen och åter tusen gånger. Kina är grått, gråare och gråast. Smogg över hela staden och en lukt som gör att man börjar ana oråd, så att säga.
- Återförenats med mina kinesvänner som bodde hos mig i somras!
- Gått på en liten matmarknad där de hade både det ena och det andra.

Jag tycker om att punkta upp saker och ting. Nu ska jag sova. Klockan ringer 06.00 i morgon! (05.59 egentligen, har tics och kan inte ställa på heltal). Håll tummarna för att nätverket funkar resten av veckan också så kan ni få en update på kvällarna.

(Om ni vill??)

Ja det var väl förjäkla onödigt att det skulle börja kräksnöa nu när det äntligen var torrt och fint ute, men vad rör det mig!

Jag åker ju snart.