Bonnbönan

Nu är jag och Mozart inflyttade i det lilla huset på landet och oj vad fint det känns. Längtar tills Fredrik kommer nästa vecka! Just nu är det smått kaos med alla flyttkartonger och det gäller att systematiskt bara försöka få undan allt och strukturera alla prylar - sen börjar det roliga: fixet! Igår kunde jag inte låta bli att mitt i kaoset börja småfixa lite. Jag satte upp den lilla stringhyllan i köket och plockade fram några kära gamla grejer. Sakta men säkert blir det ett hem och det märks allra mest tydligt när köksradion och tvättmaskinen är igång.

 

Mozart har idag fått bekanta sig med katterna på gården och jisses vad det frästes och morrades, men med lite tid ska det nog bli bra det där. På eftermiddagen åkte jag iväg på en anställningsintervju  för ett jobb som passar mig som handen i handsken och sedan jag åkte har den lille katten sovit på samma plats, i samma fönster, helt slut efter att ha socialiserat med sina blivande kompisar.

 

Jag trivs verkligen bra här ute på landet och jag hoppas mina killar finner sig till rätta minst lika bra! <3

 

 

 

 

Just nu puttrar en viltgryta på spisen. Vildsvin, rådjur, enbär, trattisar, grädde, lök, rödvin, soja, morötter. MUMS. Det råder frystömning här hemma så därför blir det mycket gris och vilt nu. Det är nämligen det vår frys består av - gris, vildsvin och lite lite rådjur. Dock är jag enormt tacksam över vilken toppenmat vi fyllt frysen med. Egenproducerad gris, vildsvin från skogen bakom huset i princip och rådjur från Robertsfors. Snällt för både plånboken, naturen och smaklökarna.

 

Frystömningen i sig beror dels på flytten som stundar om ett par månader. Jag och Fredrik ska ju bli med hus! Till låns i alla fall (vi ska hyra). Vi flyttar "hem" till Snatra, byn där jag är född och levde mina första fem år. Jag längtar så jag nästan spricker! Vi planerar vad vi ska ha med oss ner, vad vi ska försöka sälja innan flytten, söker jobb och förbereder så mycket vi orkar och kan. Det känns riktigt härligt och vi kommer verkligen få det toppenbra där. Bara det att ha en terass att kliva ut på, gräsmatta precis utanför, ett växthus att dela med mamma & mormor, gräva upp ett rejält trädgårdsland med egna rotfrukter och kryddor, ha skogen att traska omkring i precis runt hörnet.. Sen har vi min släkt nära, vänner, nära till Uppsala osv osv. Det finns så många fördelar att det knappt är sant. Den enda nackdelen är väl att Snatra inte precis är världens mittersta metropol, men den nackdelen blir ungefär en promille stor i jämförelse med alla fördelar. Vi kommer må bra där.

 

Flytt innebär planering och jag älskar ju planering. I mitt konto på Pinterest finns numer en board (anslagstavla typ) som heter "flytt-inspo" där jag samlar bilder på snygga idéer och smarta lösningar som jag ska inspireras av när vi flyttar in. ÅH vad jag ser många möjligheter med det där kära huset! Och jag glömde ju en fördel som är så god som någon: vi kommer ha ett garage. Förutom den framtida bilen vi någon gång kommer ha så kommer jag få plats att ha en liten möbelverkstad och målarhörna.

 

Eftersom ekonomin är som den är just nu så blir kreativiteten desto bättre och livligare. Det blir som en sport att fixa det mest personliga, fina och härliga hemmet med så lite kapital som möjligt. Shit vad jag ska greja och oj vad ni kommer få se projekt i bloggen framåt vårkanten.

 

 Kika in på min Pinterest-sida för att se mina boards och inspirationsbilder. Du kan även klicka på bilden nedan för att komma dit.

Min gamla pianopall som jag fick upp hit nu till hösten har verkligen sett helt förskräcklig ut. Skruttig och ful och med en dyna klädd i ett bedrövligt tyg som Mozart dessutom kloat sönder. Den fina pianopallen står nämligen kvar hemma hos mamma vid finpianot.

 

Jag har gått och stört mig på den rackarns fula pallen men idag fick det vara nog. Ner i mina tyg-gömmor for jag och gick igenom kartonger och IKEA-kassar för att hitta något som skulle passa i vårt vardagsrum som går i vitt, svart, trä & grönt.

 

I gömmorna råkade det bli så att jag förutom ett pall-tyg hittade ett snyggt tyg som jag inte riktigt lagt märke till förut egentligen. Ett tyg som jag fick i en kartong med "gamla tyger" från Ebbas farmor i somras. "Hm, fint" tänkte jag och plockade upp tyget som visade sig vara en gardinlängd. I en annan kasse hittade jag den andra gardinlängden och började fnula på om dessa fantastiskt tantiga gardiner skulle kunna passa någonstans och ja, nu sitter de och hänger och slänger i vårt sovrum minsann.

 

Vi hade lite svårt att bestämma oss för om vi gillade gardinerna på plats men nu får de allt hänga där. Ju mer jag tittar på dem, desto mer älskar jag dem. Dessutom är det inte alls helt fel med de rosa rosorna mot de andra rosa detaljerna i rummet. Helt plötsligt känns rummet inte så kallt utan mer ombonat inför vintern och jag gillar tanken på att de är "återvunna" och inte något jag köpt på IKEA för 19 kr/m.
Fredrik: Hm, ja men de är lite tantiga kanske?

Matilda: Men jag är ju en tant!

 

/Matilda, med en fästman som eventuellt inte lärt sig att ord som "tantigt", "tant" och "gammaldags" klingar positivt och kärleksfullt i hennes öron.

 

... och så en katt på toppen. Det är mammas hus det. Gammalt och nytt i en härlig blandning, lite rörigt och helt perfekt på sitt eget lilla vis. Mammas sekelskifteshus är ett typiskt sånt där hus där det kan ligga lite skit i hörnen och damm på hyllorna utan att det märks, för det är utomordentligt hemtrevligt och mysigt ändå.

 

Naturmaterial, trasmattor, rostfritt, blommigt, mönstrat, helvitt, kolsvart, pelargoner och kaktusar. Skolplanscher och fotografier, eldstäder i 7 rum, gammalt Rörstrandporslin, IKEA-glas, budgetporslin och kristaller. Gulligt, romantiskt, industri, lantligt och stilrent.

 

Jag älskar det!

 

Idag är det ruttet i den här kroppen som sitter bakom tangenterna. Ena lymfkörteln baki huvudet är svullen och öm och det värker i kroppen. Värdelöst.

Det enda som möjligen kan vara bra med det är att jag har en befogad anledning att inte göra ett jota utan kan ägna mig åt att dammsuga cyberspace på vackra mönster, färger och inspirationsbilder. Mitt absolut bästa sätt att hitta all möjlig fix-inspiration är att titta på tapeter. Jag har märkt att det är någonting visst med relationen mellan mig och färger. Jag älskar att experimentera med färg, form och mönster.

 

Apropå tapeter tycker jag det är synd att inte fler vågar sig på att göra roliga effekter i hemmet med tapeter. Att inte fler vågar sätta kanske en eller två våder med en utstickare istället för att måla vitt vitt vitt överallt. Att inte fler vågar sig på starkare färger. Jag tror helt klart på att mer färg i hemmet får en att till viss mån må bättre. Sen om det är i form av några knalliga kuddar, en fondvägg eller en vågad fåtölj - det må kvitta.

 

Tapeter jag hittat på det senaste som riktigt får det att pirra till i fixar-nerven:

 

Kvällen igår hos Björn och Frida var huur trevlig som helst. Vi käkade knytismat och spelade sällskapsspel till halv två. Då var jag så trött att jag höll på att trilla av stolen och en kvart senare låg jag i min säng och sussade på söta örat.

 

Nu är det pyssel på gång här hemma. Söndagar är liksom pysslets högtidsdag - bästa dagen för slött pysselmys! Innan jag har hunnit få igång något projekt tänkte jag visa ett annat impulsprojekt jag hade för ett par veckor sedan. Vi har en sån där smidig pall med ett "trappsteg" från IKEA, ni vet. Superfunktionell men supertråkig. Och den får ju gärna vara o-tråkig för min del eftersom den jämt jämt jämt står framme. I våras målade jag pallen, som var träfärgad från början, vit och klistrade fast snygga papper på sitsen. Det visade sig vara en dålig idé för när jag skulle lacka ytan knölade pappret ihop sig = dåligt papper.

 

Då var det bara att börja om, inte mig emot, så jag skrapade bort det gamla knöggelpappret och hittade en supersnygg servett som blev över från min 20-årsfest och gjorde helt enkelt ett fint decoupage på pallen istället. Eftersom servetten var liiiite för liten för att täcka hela så lämnade jag en cm runt hela kanten och satte washitejp som en ram runt hela. Nu är pallen inte bara en tråk-pall utan en riktig liten godbit!

 

Apropå candylampan som jag kallar den, så satt jag och bläddrade igenom mina iPhonebilder och hittade faktiskt en bild på hur den såg ut när jag köpte den! Alltså var jag i mina sinnens fulla bruk och tog en före-bild redan då eftersom jag förstod att den dagen förvandlingen väl skulle ske skulle jag redan ha hunnit halvvägs innan jag kommit på: "just ja, jag kanske borde ha tagit en före-bild". Nu hade jag, så att säga, safeat.

 

Se upp, här kommer lampan i sin fulla prakt!

 

På loppis i somras hittade jag en fantastiskt bedrövlig lampa, ca 60 cm hög, med en fot i missfärgad och fläckig guldfärg. Skärmen var sydd i ett tjockt, gammelrosa sammetstyg och dessutom dekorerad med tofsband nertill. Den var skitig och allmänt äcklig, men jag ville åt modellen. Särskilt modellen på lampskärmen som var fantastisk.

 

Nu mellan jobbsökningarna behöver jag saker att aktivera mig med för att inte hamna i dö-läge och då tar jag verkligen tillfället i akt att hugga tag i projekt som den där lampan.

 

En burk silver-/kromfärg var det enda som behövdes. Plus överblivna gamla tygbitar jag redan hade hemma. Till det en symaskin, ett måttband, lite matematik, sax, linjal, papper & penna. Och en virkad snodd.

 

Resultatet:

 

I slutet av juni var mormor & jag på en tur till Östervåla och två loppistokiga tanter som vi är satte vi av mot second handbutiken "Solrosen" som är i stil med Myrornas ungefär. Det första jag såg när jag klev innanför dörren var en kornblå byrå. Den skulle jag bara ha. För 60 kronor blev den min. Mormor tyckte jag var galen, precis som vanligt, när jag lastade in den i bakluckan på hennes lilla Skoda.

 

Nu har den lilla byrån genomgått ett ansiktslyft skulle vi kunna kalla det. All färg har skrapats bort, den har limmats, fogats, spacklats och lagats. Sedan blivit slipad och åter slipad. Därefter tvättad, grundmålad, slipad och tvättad ett par gånger till, och målad tre omgångar med vit matt färg. Lådorna har blivit tapetserade med Gammelsvenska originaltapeter från Duro som "följde med huset" här i Stav. Överblivna rullar från många årtionden tillbaka har alltså fått nytt liv och lackats över för att hålla så länge som möjligt. Slutfinishen blev vita porslinsknoppar från Indiska som jag borrade hål för och skruvade dit igår.

 

Jag älskar min lilla underbara byrå och det enda som fattas är att de lite ofräscha lådorna ska kläs invändigt med hyllpapper (och så ska den få hitta en hedersplats, såklart).

 

 

Aa typ sÅ praetar ja nulå efter en måanad hemma i noooordupplan'. Shit en sån dialÄkt vi har. Haha. Vi garvade åt det rejält förra helgen när Fredriks syster, mamma och hennes sambo var och hälsade på grisarna och var och fikade hos mormor och morfar. Vad vi än pratade om så hörde vi hur jädrans bonnigt det lät när vi berättade det för dem. "Aa å ja ville jö ha ett silverigt gökur som ja' hitta därute ni vet på Ooove Janssons utanför Gääävle". "Å ni vet när ja skulle harva åt farfar så pang bom så hade ja vänt på Än lyktstolpÄ. KAN ni förstå!". Ja gud alltså hur vi BRÄKER. Sväljer alla L och lägger A:na lååångt ner i halsen.

 

Men det var ju inte det jag skulle säga. Jag skulle ju visa mina fantastiska loppisfynd som jag är mäkta stolt över kan jag säga! Shittan gittan vad jag är stolt.

 

* Resväska a'la Stig Helmer: 50 kr

* Hemvävd stor linneduk (Ihopvikt 100 gånger på bilden): 50 kr

* 5 rullar sprillans nya Duros Gammelsvenska tapeter. Helt intakta förpackningar. Inte ens kantstötta: 80 kr för hela kalaset.

* 1 rulle tapet: 10 kr

* 1 blommig duk med spetskant: 10 kr

* Emaljerade fat + mugg: 120 kr

 

OKEJDÅ det blev 320. Miss i räkningen. Jag som trodde jag klarat mig under 300-ingen men icke sa nicke. I alla fall så är jag nog mest nöjd med mina kära gammelsvenska tapeter. Tänk att få flytta in i det där fantastiska huset om några år och få tapetsera ett rum med de där gammelröda, otroligt vackra tapeterna. Gu, jag får gåshud ba' ja tänker på't.