Bonnbönan

Vaknade i morse, skräckslagen, övertygad om att jag försovit mig två timmar. Rafsade fram mobilen och kollade klockan. En timme kvar. Skönt? Ja i vanliga fall men med den dagen som väntade skulle hjäran såklart jävlas och börja tänka över allt som skulle kommas ihåg.

Checklistan idag bestod av ganska tunga grejer som jag kände mig lite för dåligt förberedd på för att vara helt trygg med (jag anser mig dock aldrig 100 % tillräckligt förberedd).

Men vid närmare eftertanke så:
* Nämen kristendomsprovet kunde ju inte gå så dåligt. Nej, jag har ju koll på det där. Arvsynd, Jesus, sakrament. Gud. Yes.
* Sångaudition till Footloose kunde ju inte gå så illa som dansaudition (HA! Som om det vore en tröst.. Skulle jag sjunga som en hes häxa skulle jag ändå sjunga bättre än vad jag dansade). Dessutom var det ju nu det var min tur att glänsa, det skulle gå bra (om jag inte tappade texten eller nåt annat fånigt).
* Den argumenterande artikeln var svår som satan men skulle ju bara vara en halv A4. Kort och koncist. Och sen var det dags för UAK-övning. En av veckans stående höjdpunkter.

Det kunde faktiskt inte bli en dålig dag ändå. Det blev det inte heller. Och allt blev lyckat och bra. Jag är bra! Jag behöver påminna mig själv om det ibland.

/Matilda. (Som gillar att använda parenteser i det här inlägget)