Bonnbönan

Gunnar var en svårare filur men oj så skicklig. Han var inte en sån där titta-vad-duktig-jag-är-på-att-spela-konstmusik-på-orgel-organist utan mer en jag-spelar-det-jag-känner-för-att-spela-för-att-jag-älskar-det. Gunnar skulle jag vilja höra en orgelsolokonsert med. Vilken tajming! Vilken känsla! Jag är lite kär i hans orgelspel. Han är känd bl.a. för att spela folkmusik på orgel och han improviserade både över danser, folksång och ABBA-hits på ett helt magiskt vis.

 

Att vara med i ett sånt här projekt är sjukt bra för inspirationen till musiken (och livet, för all del), för vilka förebilder och fantastiska människor de är allihop.