3 dagar. 2 storstäder. 2 världsartister.

Årets sommarkonserter har nu gått från att vara längtansväckande biljetter på en hylla till att vara härliga minnen att stoppa in i upplevelsebanken. På tre dagar brakade jag av Robbie Williams och Rihanna, den första i Göteborg och den andra i Stockholm.
 
Det är något med att vi alltid har en förbannad tur när vi går på konserter. På Robbie i lördags såg vi till att vara där i god tid eftersom vi hade ståplatsbiljetter på planen. Med tanke på att jag inte är längre än en tvärhand hög är det ganska angeläget att få stå långt fram och det fick vi. Längre fram än vi kunnat drömma om! Precis som på förra årets Madonnakonsert fanns ett kösystem där de tidiga fansen fick könummer för att kunna gå iväg ett par timmar och sedan komma tillbaka och ha sin plats i kön liksom. Vi fick nummer 66 och 67 och var smått i chock när vi gjorde high five med varandra och gick iväg till skuggan för att vänta på insläppet.
 
...
 
Det slutade med att vi hamnade längst fram. Längst fram. Jag hade EN person framför mig längst fram vid kravallstaketet. I golden circle. Vi hade en riktigt guldig kväll jag och Fredrik. Knallblå himmel, en stor sol som byttes mot en fullmåne framåt kvällen, knökfullt Ullevi (65 000 pers!), fantastiska Olly Murs som förband och sedan världens show av Robbie. Känslan när en står där och kan varenda ord i de fantastiska låtarna, sjunger sig andfådd och hoppar sig totalt genomsvettig och har självaste stjärnan två meter framför sig var helt magisk. Jag och Fredrik stod liksom med varsitt fånleende i hela ansiktet genom exakt varje minut av den två timmar långa konserten. Åh!
 
Söndagen blev vilodag i Borås hos Fredriks otroligt gästvänliga släktingar och sedan begav vi oss med långfärdsbuss till Uppsala (och jag hade mitt värsta.blodsockerfall.ever.in.my.life).
 
Igår var det på't igen och det var dags för att åka på Rihanna i Globen med Abbe! Vi var inte lika ambitiösa och heta på gröten gällande att få bra platser eftersom "Globen är ju inte så stort" och det visade sig att vi gjorde rätt, för under förbandet hade vi sjukligt bra platser riktigt långt fram trots att vi var där bara en timme före insläpp. Förbandet var f.ö. galet bra. GTA, två DJs, gjorde ett dansgolv av hela Globen, eller i alla fall den halva kvadratmeter som jag stod på, hehe. Nattklubbskänsla deluxe!
 
Rihanna öppnade konserten maffigt men hade i övrigt en ganska långsam första halva av konserten. Hon var sjukt skicklig och är ju vansinnigt snygg och bra på scen men Abbe och jag var rörande överens om att det var lite för lite party. Sen jädrar kom det igång på allvar. Umberella öppnade upp för andra halvan där alla hitsen och dansgolvslåtarna kom. De trötta benen och fötterna fick hoppa och dansa lite till och armen vevade högt (nåväl så högt som den nu når på en mänsklig hobbit).
 
Behöver jag säga att jag är däckad idag? Som sagt, årets konserter brakades av kort, intensivt och superhärligt. Nu återgår jag till "semester" och grisar.
 

Kommentarer

Kommentera något vetja, så blir jag glad!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress/hemsida:

Kommentar:

Trackback